Så många jobb försvinner på landsbygden

Centraliseringen av statliga jobb har pågått i många år. Kring millennieskiftet påbörjade Postens stora omorganisation då 5 000 anställda tvingades sluta när myndigheten valde bort bemannade kontor till förmån för serviceställen i butiker och på bensinstationer.

Läs också: Fem saker som får lantisar att bryta ihop

Sedan 2010 arbetar Trafikverket med en neddragning från 250 till omkring 50 kontor som innebär att tusentals arbetsfällen har försvunnit och är på väg att göra det.

Det är bara två exempel på hur landsbygden har drabbats när staten packar och drar. Enligt en kartläggning gjord av Fackförbundet ST har 17 myndigheter lagt ned sammanlagt 143 arbetsplatser utanför storstadsområdena under de senaste sex åren.

Staten måste ta ansvar

Nu kan inte rikspolitikerna väja för frågan längre. Efter det att Skatteverket nyligen aviserade centralisering av ytterligare 500 tjänster skrev kommunalråden i de drabbade kommunerna (Enköping, Ludvika, Lycksele, Mariestad, Simrishamn, Vetlanda, Värnamo och Ängelholm) en uppmärksammad debattartikel.

Läs också: Därför lyckas Norge bättre än Sverige – krossar svensk politik

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) vill nu skapa tydliga regler för myndigheternas lokalisering.

– Jag anser att staten inte kan abdikera från sitt ansvar att finnas i hela landet. Staten ska hålla ihop vårt land och inte bidra till att splittra det, har civilministern sagt till Dagens Nyheter.

Ardalan Shekarabi får medhåll av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) som i början av året deklarerade att ”det gäller att vi nu styr om politiken så att de statliga jobben kommer ut i landet och inom en nära framtid kommer vi också att få konkreta exempel på sådana åtgärder”.

Läs också: ”Landsbygden ska leva säger de – och fäller fram ett krokben”

Ändå fortsätter statliga arbetstillfällen att försvinna från landsbygden. 34 procent av Sveriges befolkning bor i landsbygds- eller glesbygdskommuner. I dessa kommuner finns knappt 15 procent av de statliga jobben. I Stockholm, där 20 procent av landets befolkning bor, finns 30 procent av de statliga jobben.

Stora nedskärningar

I Lycksele bävar man inför Skatteverkets senaste centraliseringsplaner. Om myndigheten lägger ned sitt kontor på orten försvinner 30 arbetstillfällen. Det motsvarar 300 arbetstillfällen i Umeå eller 5 000 i Stockholm.

Läs också: Snart kan brevbäraren bytas ut mot drönare

Ännu värre är det i Ånge i Me­delpad. 433 tappade statliga jobb (bland annat från SJ och Posten) de senaste 20 åren har skakat bygden och motsvarar 41 000 arbetstillfällen i Stockholm. Ytterligare en smäll kan komma i Ånge, då Trafikverket diskuterar nedläggning av ännu fler tjänster på orten.

– En flytt för att få ett annat jobb är inte aktuell för min del. Jag är ensamstående med två barn som jag har hand om varannan vecka. Och man bor här av en anledning. Vi trivs ju här, säger Ulrika Lindbom, anställd på Trafikverket, till TV4.

Läs också: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”

Andra exempel där landsbygden har drabbats hårt av krympande statliga jobb de senaste åren är SJ:s och det statliga godstransportföretaget Green Cargos neddragning med 1 000 tjänster.

Och framtiden ser knappast ljusare ut när arbetsförmedlingen planerar att inom tre år ha lagt ner 100 av sina 315 kontor runt om i landet och tusentals jobb försvinner.

Läs också: Skatteverkets generaldirektör: Vi stänger små skattekontor för att det inte är förbjudet

Här försvinner jobben

Här är några landsbygdsorter som förlorat jobb när Skatteverket, Trafikverket, SJ, Posten och andra statliga myndigheter eller företag har centraliserat eller lagt ned. (Siffran anger antalet försvunna jobb på orten):

Ånge, 433 försvunna jobb

Härnösand, 140

Mariestad, 105

Tranås, 95

Ludvika, 85

Sollefteå, 84

Hudiksvall, 65

Värnamo 65

Simrishamn 60

Ängelholm 60

Enköping 45

Lycksele 30

Falköping 25

Vetlanda 20