Jonas och Ida: "Det var lite av en chock att ta över hela gården"

Den stora grusplanen är nykrattad och på trappen till boningshuset står Ida Truedsson, 27 år, och Jonas Kvist, 32 år med sin hund Elme.

Gården ligger på en höjd i byn Fegelstorp, i Villands Vånga 2,7 mil norr om Kristianstad.

Nedanför sluttar hagmarkerna ned mot bäcken där korna och kalvarna betar. Det är idylliskt, ja rent bedövande vackert.

Här har det unga paret hittat gården där de kan förverkliga sina drömmar om att bedriva landbruk.

Så tog det steget och köpte bondgård

Men det var ett stort steg att köpa en hel bondgård på 30 hektar varav häften skog.

– Mäklaren trodde inte att vi som är så unga skulle kunna köpa den men vi har jobbat hårt för detta och allt gick jättebra, säger Ida.

Boningshuset på 360 kvadratmeter var ganska nyligen renoverat och i toppskick när de flyttade in i januari 2020.

Men det fanns en hel del annat som behövde rustas upp, framförallt det gamla grisstallet med dåligt tak. Jonas som även är murare började riva taket och nu är han snart färdig med bygget.

– Jag avverkade lite skog förra vintern som jag lät såga upp hos ett lokalt sågverk. Takhöjden har ökats på och här ska jag ha maskiner och verkstad, säger han.

I den andra längan har de byggt om och gjort ett nytt kostall till Idas älskade kossor. Nu finns här elva kor - Johanna, Lillan, Slängda med flera och flera av dem har kalvat i sommar.

Nyblivna bönder utan erfarenhet

Ida blir genast entusiastisk när hon talar om korna.

– Korna har funnits vid människans sida sedan stenåldern. De har hjälpt oss människor att överleva, gett mjölk och kött. De är lugna och utstrålar trygghet, moderlighet och jag blir alldeles varm inombords när jag håller på med korna, säger Ida.

Hon har jobbat extra på en stor mjölkgård i många år och har ett djuröga som få, en stark intuition kring hur djuren mår.

– Jag märker direkt när jag kommer in i stallet om det är något som är fel med någon av korna, säger hon.

Växte upp i trakten

Varken Ida eller Jonas är uppvuxna på bondgård, även om de alltid bott på landsbygden

Ida bodde i Färlöv och Önnestad utanför Kristianstad. Hennes föräldrar skildes när hon var liten och morfar som hade ett stort intresse för historia och var engagerad inom flera områden, blev en viktig vuxen.

Jonas växte upp i byn Arkelstorp ganska nära gården de nu bor på. Idas kusiner bodde på en gård vid Osby i nordöstra Skåne och där tillbringade hon de flesta loven när hon kom upp i tonåren.

– Där väcktes mitt lantbruksintresse på allvar och jag sökte till lantbruksgymnasiet i Östra Ljungby. Eftersom jag inte kunde jobba i grisstallarna där på grund av kvalsterallergi fick jag vara mer i kostallet och det var då jag fastnade för just kor, berättar hon.

På fritiden gillar hon att dansa och det gör även Jonas. Våren 2013 möttes de på en dans på klassiska Sommarlust i Kristianstad.

– Mötet var oförglömligt. Vi buggade och hade jätteroligt tills Jonas tappade mig på dansgolvet. Jag slog i rumpan ordentligt. Det gjorde ganska ont och sedan skulle jag upp och jobba med mjölkning tidigt dagen efter, berättar Ida och ler.

Sedan fortsatte de att träffas på olika dansställen, bland annat Granada i Lönsboda.

– I början hade vi inget fast förhållande men vi möttes ofta. Det var lite fram och tillbaka innan vi blev ett par, säger Ida som är impulsiv och ivrig med ett virrvarr av olika känslor, medan Jonas är den lugna trygga punkten.

Utbildad till lantmästare i Alnarp

Efter skolan jobbade Ida på några olika mjölkgårdar. Så småningom läste hon till lantmästare vid SLU i Alnarp.

Efter det fick hon ansvar som djurskötare på en stor mjölkgård, därefter började hon på länsstyrelsen i Kristianstad där hon skötte förprövningar och handläggning av nya stallbyggen, plus utbildningar ör lantbrukare som sökte sprutcertifikat.

Jonas och Ida flyttade ihop i en liten stuga som Jonas hade köpt. Han jobbade på en mjölkgård där han mest körde traktor och maskiner.

Sedan övergick han till att köra alltmer grävmaskin och startade sitt företag Kvist Gräv AB som snart fick många uppdrag i närområdet.

Ida hade det tufft med kontorsjobbet. Det tog liksom aldrig slut och hon hade svårt att släppa taget när hon var ledig.

– Jag körde slut på mig själv under den här tiden. Var sjukskriven en period för utmattning när allt blev för mycket, säger hon.

Sjukskrivningen blev en tid för eftertanke, att känna efter vad hon verkligen ville. Hon visste att det var hos djuren hon helst ville vara.

Läs också: Tv-bönderna Paulina och Charlie om livet på släktgården

Läs också: Roland Olsson är den enda bonden kvar i Äskemo

Fick oväntad chans att köpa gård

De letade hela tiden efter en egen gård samtidigt insåg Ida att hon måste få arbeta mer praktiskt. Hon fick ett halvtidsjobb på Hushållningssällskapet. Resten av tiden jobbade hon på en stor mjölkgård.

– Det gör jag fortfarande även om det nu blir alltmer att göra här hemma. Men det gäller att få ekonomin att gå ihop, säger hon.

Inte minst för att ha råd att betala för sin drömgård, som de fick chans att köpa lite oväntat.

Tillfället dök upp för drygt två år sedan när Jonas fick ett grävjobb på gården i Fegelstorp.

– Dåvarande ägarna önskade att någon som ville driva lantbruket med djur och skog skulle ta över och föreslog att jag och Ida skulle göra det, förklarar Jonas.

Själv kände han direkt att det var rätt, men var lite orolig för vad Ida skulle säga.

Hon ville ju inte bo för nära inpå grannar och här fanns två andra små gårdar intill i Fegelstorps by.

– När jag såg gården försvann alla tvivel, jag har aldrig varit så säker på något i hela mitt liv, säger Ida.

Fick vacker orgel

De fick några veckors betänketid och efter det genomfördes köpet.

Det var lite av en chock att flytta från lilla stugan på 80 kvadratmeter till detta jättehus.

– Vi hade inte så mycket möbler men snart fick vi hit flera skåp, ett väggskåp som kommer från Bäckaskogs slott, en vacker gammal orgel och ett fantastiskt bord som morfar hade ordnat, säger Ida.

– Visst är det stort här, men vi vill gärna skapa ett generationsboende så småningom. Dessutom vill vi öppna upp för att andra människor ska komma hit och uppleva djur och natur, bara vara och ha tid för samtal, fortsätter hon.

Planen är även att starta ett eget gårdsmejeri. Flera nya mjölkkor är på ingång i höst och Ida mjölkar redan en av korna dagligen.

– Det är helt underbart att se när folk som går eller kör förbi stannar vid hagen och tittar på korna. Människor behöver kor!