Fixa fiber till byn – 5 goda råd på vägen

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker inte i statens regi, utan kommuner eller kommersiella aktörer har själva tagit initiativ till att bygga fibernät runtom i landet. Men de som bor på landsbygden där fiberutbyggnaden inte är prioriterad får ofta ta tag i saken själva, genom att bilda en förening som gör jobbet.

1. Kan någon annan ta helhetsansvaret?

• Innan ni bestämmer er för att ordna allt själva: Ta kontakt med kommunen och plocka fram era bästa argument för att få hjälp därifrån. Att kommunen är involverad i ert nätbyggande är en stor fördel.

• Får ni inget gehör hos kommunen: Kontakta själva några operatörer, till exempel Telia eller IP Only. Finns intresse för att ta helhetsansvaret? Om föreningen erbjuder sig att stå för en del av arbetet, till exempel projektering och grävarbete, minskar ni kostnaden.

• Landar ni trots allt i att satsa på byanät, alltså ett nät som ni själva tar hela ansvaret för och i slutändan äger: Se till att förankra idén ordentligt i bygden. Det kommer att krävas mycket arbete och engagemang för att hålla kontakt med myndigheter, upphandla tjänster, söka de tillstånd som krävs och så vidare. Att ni är flera som är engagerade och beredda att lägga mycket tid på projektet är viktigt.

2. Kolla upp alternativ till fiber

• Bredband via radiolänk blir, vid rätt förutsättningar, billigare än en fiberlösning. Tekniken för radiolänk har utvecklats mycket under senare år och det går att få riktigt bra hastighet, även om man aldrig kommer upp i samma kapacitet som med fiber.

Nackdelen är att förutsättningarna varierar stort beroende på var byn ligger. Radiovågor kräver fri sikt, vilket innebär att höga berg eller för mycket träd kan ställa till det.

Läs också: Krönika: Ansvaret läggs på dem som valt att bo avlägset

Läs också: Ministern: Långt kvar till lika möjligheter i hela landet

En annan variant är att kombinera fiber och radiolänk. Kanske kan fiber från närmaste tätort kopplas till en mottagare av radiovågor i den aktuella byn, eller tvärtom.

För radiolänk gäller samma rätt till statligt stöd som för fiber, men då måste rätt förutsättningar finnas. Om det bedöms finnas element som stör radiovågorna för mycket, kan stöd nekas.

• För den som bor väldigt avlägset och inte har möjlighet att få tillgång till vare sig fiber eller radiolänk, kan bredband via satellit vara ett alternativ. Priserna har förbättrats under senare år, och går ni ihop flera hushåll så är chansen större att få ner kostnaderna ytterligare.

3. Var noga med finansieringen

• En stabil finansiering är a och o i ert projekt. Utöver stödpengar från staten, om ni beviljas sådant, måste ni vara beredda att bekosta projektet på andra sätt – genom banklån, bidrag från stiftelser och egna pengar. Se till att ha en grundlig plan redan från start.

• I Landsbygdsprogrammet har pengar öronmärkts för just bredbandsutbyggnad. Storleken på stödet bestäms av en procentsats som sätts utifrån varje läns förutsättningar. Stödet ligger i dag på mellan 40 och 70 procent av den totala kostnaden för projektet.

• Bredbandskoordinatorn i din region har koll på detaljerna och kan också lotsa er vidare till rätt instans.

4. Ha tålamod – det kommer att ta tid

Var beredd på att processen kan dra ut på tiden längre än ni väntat er. Här är några exempel på tillstånd du kan behöva söka, och som kan bli stoppklossar i processen:

• Tillstånd från alla markägare där du ska gräva, bygga eller dra ledningar.

• Tillstånd från länsstyrelsen för att gräva i områden med till exempel fornlämningar, känsliga naturområden eller vattendrag.

• Tillstånd från Trafikverket för att dra ledning i vägområde.

• Tillstånd från kommunen för att gräva i planlagt område, strandskyddsområde eller om du behöver bygglov.

5. Ha en plan – vad händer sedan?

• Arbetet är inte över när nätet är på plats. Är det er förening som äger nätet är det också ni som är ansvariga för förvaltningen av det. Efter en tid kan viss utrustning behöva bytas eller uppdateras och nya investeringar göras för att underhålla det. Försäkra er om att ni är flera som är engagerade så att ni är rustade för en stabil förvaltning av nätet.

Här kan du få hjälp

Hit kan du vända dig för att få hjälp och stöd:

• Jordbruksverket. Hit vänder du dig för att söka ekonomiskt stöd för ditt projekt.

• Post-och telestyrelsen kan bistå med information och rådgivning.

• Byanätsforum stöttar med vägledning och information.

• Coompanion erbjuder rådgivning på lokal nivå.

• Fiberföreningar i samverkan är ett forum för oberoende fiberföreningar.

Läs också: Debatt: Staten överger landsbygden när kopparnätet klipps