Livet på landet
Därför har vi skottår
I år är det skottår! Vad betyder det och varför har vi det? Här är 7 fakta om skottår!
Uppdaterad: 2020-01-10
2016 var senaste gången och nu 2020 är det dags igen – skottåren infaller ju vart fjärde år.
Därför har vi skottår
Kalenderåret och det astronomiska året, jordens omloppstid runt solen, går inte helt i takt. Solåret är cirka 6 timmar längre per år.
Så utan skottåren, då en extra dag läggs till, skulle årstiderna rubbas. På 100 år skulle de ha förskjutits nästan en månad.
Skottdagen – 29 februari
Vart fjärde år, under skottåret, får februari en extra dag för att kalenderåret ska stämma med solåret. Den heter skottdagen och infaller alltid den 29 februari. Skottdagen flyttades år 2000 från den 24 februari till den 29 februari.
Orsaken var att namnsdagarna mellan den 24 och 28 februari tvingades flytta fram en dag, vilket blev krångligt enligt Namnlängdskommittén som fattade beslutet.
Därför heter det skottår
Skott i skottår har inget med gevär eller Skottland att göra utan betyder något som skjutits in. Här i betydelsen en dag som skjuts in i kalendern vart fjärde år.
Så många dagar har ett skottår
På grund av den extra skottdagen blir skottåret 366 dagar långt i stället för det vanliga årets 365 dagar.
Vissa skottår får en extra vecka
När den första januari på ett skottår infaller på en onsdag blir det en extra vecka. Då slutar skottåret med vecka 53. Så är det i år, 2020.
Födelsedag på skottdagen
Förra skottåret, 2016, fanns det 6 400 svenskar som fötts den 29 februari, på skottdagen.
Deras ålder räknas upp varje år i folkbokföringen som vanligt - inte bara vart fjärde år. Och de flesta firar födelsedag den 28 februari eller den 1 mars när det inte är skottår.
Kvinnor friar på skottdagen
Enligt en borgerlig brittisk tradition från 1800-talet fick unga kvinnor fria till ogifta män på skottdagen. Den spreds till viss del till svensk borgerlighet, men var ganska okänd i det svenska bondesamhället.
Publicerad: 10 januari 2020
