Amerikafararna: Peter Cassel, "Sveriges förste emigrant"

I Vilhelm Mobergs Utvandrarna var det när korngrynsgröten sprängde dottern Annas magsäck som Kristina från Duvemåla började längta till Amerika. Kanske var det något liknande för mjölnaren Peter Cassel från södra Östergötland?

Mannen som har kallts "Sveriges förste emigrant" hade också en traumatisk upplevelse med sig i bagaget när han i juni 1845 avseglade med briggen Superb till New York med familj och vänner.

Peter Cassels mor krossades till döds

Som tonåring hade Cassel arbetat på en kvarn några kilometer norr om sitt barndomshem Redeby i Ydre socken. En dag kom hans mamma Katarina på besök med matsäck. Plötsligt slant hon på det hala golvet, for ner i vattenrännan och krossades till döds av roterande kugghjul och snurrande drivremmar.

Det skulle visserligen dröja 36 år mellan tragedi och utvandring. Men de som kände Cassel såg tidigt en längtan efter ett bättre liv. Han var en rastlös själ, initiativrik och orädd. Dessutom en begåvad mångsysslare som nyfiket satte tänderna i nya idéer.

Den viktigaste var den att framtiden låg på andra sidan ett hav - en tanke som intressant nog redan låg i släkten.

Den förste Cassel var invandrad skotsk soldat

Den förste Cassel på svensk mark var en invandrad skotsk legosoldat - han hette för övrigt också Peter - som på 1600-talet hamnade i tjänst som stallmästare hos Karl IX. Som tack för att sonen Mårten slagits väl och blivit ”illa huggen av polacken”, som det står i gamla dokument, fick den utländske officeren ett antal gårdar i Ydre. En av dem var Redeby, där ättlingen och namnen Peter Cassel, föddes den 13 oktober 1790.

Peter Cassel förlorade hustru i barnsäng

39 år senare dog Cassel hustru Anna i barnsäng. Det blev hans livs andra stora tragedi - och en signal till uppbrott. Redan ett år senare var han omgift med bonddottern Ingeborg Catharina Andersdotter från Bjerkeryd i Kisa socken, tre mil österut. Snart hade han tagit över ansvaret för gården och blivit välbeställd hemmansägare. Inget typiskt ämne för en utvandrare, kan man tycka. En och annan svensk hade redan farit över Atlanten, men oftast som fattig lycksökare.

När Cassel började fundera på att emigrera till Amerika handlade det för första gången i svensk historia om en självägande bonde som bröt upp med hela sitt hushåll, släkt och vänner.

Idén verkar ha kommit från en nyvunnen vän, den sju år äldre apotekaren och tolvbarnspappan Carl Gustaf Sundius, vars farfar hade varit präst i Cassels barndomsbygd. De fann varandra i en radikal kritik av det rådande politiska klimatet.

Sverige styrdes av stelbenta, själviska höga herrar som förtryckte folket, menade de. I USA, däremot, blåste frihetens vindar. Där kunde alla utom latoxar göra sig en karriär. Apotekaren skrev:

”Högt älskar jag mitt fädernesland, hwarmed jag egentligen will säga: Dess skog, berg och dalar äro mig kära. Men likwäl säger mitt förstånd mig, att då detta land genom oklokt statsstyrelse, dåliga, för tiden opassande institutioner, eller genom öfwerbefolkning, för mig är otrefligt och beswärligt att finna bärgning uti, tillkommer och åligger det mig att finna en annan plats på Guds jord, hwaräst så wäl utrymme som liberalare lagar lämna medel och frihet till ett för mig förmånligare lif.”

Sålde gården och tre barn dog

Till slut var båda redo att bryta upp. Men Cassel, bestämde de, skulle resa först. Som förberedelse - och det var ovanligt - for han till Västervik för att ta privatlektioner av ”en ängelsman”, som det står i annalerna.

1845 sålde Cassel, nu 54 år gammal, sin gård. I maj avreste familjen, plus vänner, sammanlagt 21 personer varav tolv barn, med häst och vagn till en väntande kanalbåt vid Bergs slussar. I Göteborg anslöt ytterligare fyra personer.

Men i hamnen fann Cassel att den tänkta Amerikabåten var halvrutten och livsfarlig. I stället kom han i kontakt med en skeppsredare, Charles Gustav Lindberg, vars brigg Superb skulle avsegla över Atlanten den 15 juni.

58 dagar tog resan. Väl framme i New York väntade ytterligare en strapatsrik färd med tåg och ångbåt till Iowa, där Cassel & Co grundade svenskkolonin New Sweden. Tre barn dog på resan, bland annat Cassels yngsta dotter.

Stampat jordgolv

De första enkla husen emigranterna från Ydre byggde var av timmer och hade stampat jordgolv. Marken var täckt av hasselbuskar och måste brukas med hacka och spade, eftersom plog saknades. I väntan på premiärskörden fick de jobba åt andra bönder i utbyte mot mjöl och majs.

Peter Cassel dog 67 år gammal

Peter Cassel hann dock tillbinga tio år som farmare i den svenskkoloni han grundade, innan han dog 67 år gammal den 4 mars 1857. Förutom de fem barn han tog med sig från Sverige föddes ytterligare två barn föddes i det nya landet.

Men det USA som Cassel anlände till var inte riktigt det frihetens land som han tänkt sig. Ett krig mot Mexiko stod för dörren, mormoner förföljdes, indianer fördrevs och han blev själv vittne till hur slavar såldes på en marknad. Å andra sidan var platsen, där han valde att slå ner sina bopålar, relativt fridsam och inte olik Sverige när det gällde natur och klimat. Här fanns visserligen inga barrträd, men däremot ek, valnöt, lönn och kastanj. I skogen levde björn, rådjur, varg, lo, utter, ekorrar och kaniner. Det växte smultron, björnbär, hallon, krusbär och lingon. Medhavda äppelkärnor sköt snabbt skott.

Egen präst från Blekinge

New Sweden rymde dessutom redan en skola och barnen lärde sig snabbt tala engelska. I byn växte på kort tid fram hantverkare som skräddare, korgmakare, snustillverkare, kistsnickare och orgelpipbyggare. Man fick även snart en egen präst, en 32-åring från Blekinge vid namn Settergren. Genom att skriva hem lyckades Cassel dessutom få över några psalmböcker och katekeser.

Fick tusentals att emigrera

Men han började också skriva brev hem till lokaltidningen Östgöta Correspondenten. Där beskrev han det nya landets välsignelser och satte därmed en sten i rullning som kom att förändra hela Sveriges historia.

Att en miljon svenskar omsider emigrerade till USA, är delvis Peter Cassels fel eller förtjänst, beroende på hur man ser det. Det hände att utvandrarna följdes till skeppen av glåpord och burop av folk som tyckte de svek Sverige.

Öppnade Sveriges första emigrantbyrå

Men även apotekaren Sundius spelade en betydelsefull roll. Dels sålde han inventarier i sitt apotek för att låna pengar till vännens utvandring. Dels fick han redan året därpå statens tillstånd att öppna Sveriges första emigrantbyrå och sälja båtbiljetter till det nya landet. Bara från Kinda kommun, som i dag har 9 900 invånare, emigrerade fram till 1920 drygt 6 000 personer. I Ydre, som i dag har 3 800 invånare, var siffran 4 500.

Vilhelm Mobergs utvandrare

En intressant detalj i sammanhanget är att Andrew Peterson, vars dagböcker gav Vilhelm Moberg ovärderliga detaljer till berättelsen om Karl Oskar och Kristinas utvandring, också kom från Ydre. Det var inte ens två mil mellan deras barndomshem.

Läs också: Gunnar Strängs kamp mot fattigdomen i Sverige