De bygger Sveriges första dialektordbok på 150 år

Det är hög tid för ett nytt dialektlexikon. Det senaste gavs ut mellan 1862 och 1867 och nu ska det åldersstigna verket ersättas av ett nytt, skriver Institutet för språk och folkminnen på sin hemsida.

Det ska bli ett band med ord som hämtas ur hundratals hyllmeter med lådor i arkivet i Uppsala. Lådorna innehåller drygt 7 miljoner lappar med nedtecknade dialektord från hela Sverige. Arbetet med att gå igenom arkivet har pågått sedan 2003 och tanken är att det ska finnas ett råmanus till lexikonet klart 2019.

– Det är ett tidskrävande arbete men väldigt varierande. Man får sina kunskaper testade inom så många olika områden, säger Eva Thelin som jobbar med projektet.

Hon är dialektolog och tillsammans med kollegan Annika Karlholm går hon igenom kort efter kort. Urvalet styrs av stenhårda principer så de flesta åker tillbaka ner i lådan igen.

– Det är nästan bara särdialektala ord som platsar i ordboken. Det innebär att de inte har någon standardsvensk motsvarighet. Några exempel på särdialektala ord som nyligen redigerats är hjala ’prata, pladdra; stoja, väsnas’ och tallbjörn ’ekorre’", berättar Annika Karlholm.

Hittills har teamet hunnit gå igenom 17 bokstäver. De går inte från A till Ö utan dyker ner i materialet efter en mer praktisk modell. Till exempel har de tagit alla vokaler samtidigt eftersom samma ord kan dyka upp i olika varianter som inleds med olika vokaler. Lapp efter lapp, ord efter ord. De skarpa dialektologerna läser och bedömer dem alla.

Har det dykt upp någon favorit, något ord som bara känns på pricken?

–För inte länge sedan avslutade vi bokstaven J. Där fanns det en del bra kraftuttryck att dra till med. I jeskade botten, till exempel, beättar Eva.

Men det finns mycket mer. Skåningar som säger "habbergasja" när någon pratar smörja, lappländska "handvass" som betyder stark i nävarna och så "hackmes" ett ord för det nariga på händer eller fötter.

Hela listan får vi läsa när lexikonet blir klart.

Tjuvkika i dialektlexikonet

bakmes

[-mes, -meis] ett slags pardans där paret roterar motsols; bakmes kombineras ofta med polska Dal Härj Med Jämtl Ång. Skô mö (vi) dânse bakmes? Härj.

oxöga

n., äv. f. 1 backsippa Smål Hall Västg Östg Uppl. 2 midsommarblomster Östg Sörml. 3 växten klätt Smål Östg.

pytters

oböjl. [pyttesj, pyttis o.d.] helvete, helsike; vanl. i interj. Häls Ång Västb Lappl. Han for te pyttesj, han for till pytters Häls.Pyttesj nann gang! pytters någon gång, helvete heller, absolut inte Ång. Han börjä stort men dä jekk ått pyttärs för-n, han började stort men det gick åt pytters för honom Lappl.

tippa

[tipp-, ti`ipp] höna; ofta i lockrop Öland Smål Västg Östg Sveal (utom Dal). Ena viser tippa kan åkk i nättlera vârpa, en klok höna kan ock i nässlorna värpa Västg.

ökt

[ökkt, öfft o.d.] 1 arbetstid mellan två måltider, arbetspass Smål Hall Västg Boh Dalsl Närke Värml Dal Härj Med Jämtl Ång. På dänn ökkta fek ja-et (fick jag det) färdit Värml. Du jâr lange (gör långa) ûftâ Härj. 2 (mat)rast i arbete Västg Boh Dalsl.