Titta in i hos kakelugnsmakaren Christofer i Alunda!

Den lilla byn Bollungen ligger strax utanför Alunda i Uppland omgiven av skog och ängar. Avfarten till huset kommer så plötsligt att vi får göra en tvär sväng in på den lilla grusvägen in till gården.

De två getterna Gullviva och Skogsstjärna bräker till från sin hage invid infarten och tittar nyfiket mot oss.

På andra sidan infarten står det nya, gröna orangeriet. Det har makarna Christofer Urby och Karin Marnefeldt själva byggt av gamla glasfönster.

– Vi anpassade bygget utifrån fönstrens storlek och murade med tegelstenar som blivit över från nedplockade kakelugnar. Sen har Karin skrapat, kittat och målat fönstren, säger Christofer.

De visar stolt upp detta senaste projekt. En dröm till orangeri - luftigt och högt i tak och så rymligt att ett rejält matbord får plats.

Grön kakelugn

Plus en grön, antik liten kakelugn som håller värmen kalla dagar.

– Det var en av de kakelugnar jag hade svårt att skiljas i från, säger Christofer och ler.

Han är diplomerad kakelugnsmästare och köper och renoverar gamla kakelugnar.

Läs också: Skaffa kakelugn - tips och råd du behöver!

Läs också: 7 majestätiskt vackra kakelugnar

Inne i ladan har han sitt lager, prydligt staplade banankartonger med nedplockade kakelugnar, varje del prydligt numrerad.

På golvet ligger två kakelugnar uppfläkta - utplattade för att kunna kontrollera att alla delar är med och oskadda.

Gillar att bygga

Nu hörs ljudet av barnfötter utanför ladan, det är dottern Greta, 9 år, och sonen Gunnar, 7 år, som vill visa oss sina projekt i trädgården.

De är också händiga och gillar att bygga precis som sina föräldrar.

Gunnar hanterar vant en yxa och har byggt sin koja nästan på egen hand.

Greta har, med assistans från pappa, byggt ett nytt hus till sina kaniner.

– Ja, det är kul, vi har kunnat göra mycket här på tomten sedan vi köpte till mark och fick en sammanhållen gårdsbild. Från början ägde vi inte ladan utan bara marken precis runt huset, berättar Christofer.

Huset tillhörde från början en större gård vars mark sedan blev uppstyckad.

Förälskade i huset

Han och Karin bodde inne i Uppsala när de fick syn på annonsen för huset. De åkte hit på visning och blev förälskade i det rejält timrade boningshuset från slutet av 1800-talet.

– Egentligen var det helt fel för oss just då. Det låg för långt bort från Uppsala och Karin hade ett år kvar på sin utbildning. Men det var något med huset och närheten till skogen och naturen som gjorde att vi köpte det, säger Christofer.

Gamla fönsterbågar

De visste inte hur mycket arbete det skulle krävas för att göra huset beboeligt.

För även om husets charm var att det hade fått behålla sitt originalskick betydde det att en hel del behövde rustas och renoveras.

Till exempel var de gamla fönsterbågarna i uselt skick, liksom golvet i TV-rummet som var så maskätet att en av gästerna på deras inflyttningsfest klev rakt igenom en golvplanka.

Det golvet ersattes av nytt, kilsågat furugolv som de såpskurat. Även de andra, välbehållna golven fick de lyfta upp och isolera för att slippa golvdrag.

– Men vi var unga, 23 och 24 år gamla och fulla av energi och hann göra ganska mycket innan barnen kom, berättar Christofer.

– Vi hade aldrig hållit på med renovering innan, men är intresserade och har lärt oss efter hand, tillägger Karin.

Bevarade 1800-talsstilen

Deras filosofi har varit att behålla så mycket som möjligt av husets 1800-tals stil och material.

Välja cellulosafiber som isolering, behålla lutande, sneda tak och golv samt att skaffa nytillverkade innanfönster som de tar bort när våren kommer.

Det är som att komma in ett hem som både är modernt och har en fot kvar i 1800-talet.

Köket med sitt rutmålade trägolv , inbyggda skafferi och vedspis. Matsalen som har halvmeter breda golvplankor, vit kakelugn och blåmönstrad papperstapet från Gysinge.

Gammaldags badrumslyx

Badrummet med sin gammaldags högspolande toalett med väggcistern och handtaget hängande i en kedja.

– Vi har velat komma så nära stilen från slutet av 1800-talet som möjligt och valt moderna inslag så att de ska passa in, säger Karin.

Vedspis i köket

Även uppvärmningen med hjälp av eldstäder är tidstypisk - ingen vattenburen värme via element.

– Det fanns bara två kakelugnar kvar i huset så jag har installerat kakelugnar i varje rum, utom i köket som har vedspis. Riktigt kalla perioder har vi extra element i barnens rum, säger Christofer.

Den i TV-rummet är imponerande med blomsterutsmyckningar.

– Det är en kolonn-kakelugn, vilket betyder att den är flat nedtill och rund upptill. Man kan säga att det finns tre huvudkategorier av kakelugnar, runda flata och kolonnugnar, säger Christofer.

Även om han älskar kakelugnar och hela familjen är van att elda i dem, infinner sig en viss trötthet så här års.

Trappar ned eldandet

För ända sedan oktober har ungefär en Ikeakasse, eller cirka 17 kilo ved, gått åt varje dag för att hålla huset varmt. Veden köper de av en granne.

– Ja, man orkar inte elda lika mycket och dessutom är vi ofta lite för snabba på att ta ut innanfönstren så här års. Så april brukar faktisk vara den månaden då det är kallast inne, säger Karin.

– Men sen när det blir höst igen längtar man riktigt efter att få börja elda igen, säger Christofer.

Han och Karin har aldrig ångrat att de köpte huset. Att barnen får känna friheten i att kunna vara ute, leka och skapa saker. Och ha djur. Förutom kaninerna och getterna har familjen höns i ladan och den väldigt ivriga jakthunden Lava.

– Ja hon har mycket energi och behöver verkligen få komma ut och jaga. Jakt är mitt stora intresse och nästan allt kött vi äter kommer från jakt, berättar han.

I ladan hänger just nu den flådda kroppen av ett vildsvin, i väntan på att bli mörat.

Christofer och Karin tar även vara på annat ätbart från skogen, som lingon, blåbär och svamp.

– Närheten till skogen är viktig för oss båda och nu kan vi ta med barnen ut i naturen. De brukar följa med ut på jakt ibland, det känns jättebra, säger han.