Första hjälpen när fukten kommer in

– Inga ledningar håller i 70 år.

Peter Bratt är byggskadeexpert på Länsförsäkringar och arbetar med att öka medvetenheten kring fuktskador. Enligt honom finns det 1,5 miljoner hus i Sverige där ledningssystemen behöver totalrenoveras.

Det är oftast gamla rör som ställer till det. De har lagats och lagats men till slut hjälper inte ens det.

– Det vanligaste utrymmet för fuktskador är köket och den vanligaste orsaken är föråldrade VVS-ledningar. Vi har ett gammalt bostadsbestånd i Sverige och 1940-1970 byggdes miljoner bostäder. I de här husens vatteninstallationer uppstår läckage hela tiden och de lappas och lagas mest nu. Den tekniska livslängden är helt enkelt förbi.

Läs också: Eld i baken – så fungerar förbränningstoaletter

Läs också: Sant eller falskt: 10 myter om fukt i huset

Fuktkontroll från topp till tå

Det viktigaste du kan göra för att undvika fuktskador är att underhålla ditt hus.

Ta för vana att göra en ordentlig genomgång av huset två gånger om året och åtgärda eventuella skador på en gång.

Börja uppifrån och arbeta dig neråt så missar du ingenting. Glöm inte att använda bra belysning och näsan, så att du upptäcker förändringar och kan känna om det luktar mögel.

1. Yttertaket

Kontrollera inför vintern och efter snösmältning så att inte tät/ytskiktet och plåtar vid genomföringar har skadats.

2. Vinden

Titta efter missfärgningar, fuktfläckar, mögel och röta samt säkerställ att fukten ventileras bort. Känns golvet eller pappen på isoleringen fuktiga?

3. Krypgrunden

Fuktiga sidoväggar och mark, mögel och unken lukt är tecken på problem. Titta även efter kondens samt salt- och kalkutfällning på grundmurens innerväggar. Marken inne i grunden ska vara täckt med till exempel plastfolie. Det får inte finnas något skräp i krypgrunden, marken ska luta bort från huset och dräneringen fungera väl.

4. Gamla källare

Får ofta fuktskador som puts- och färgsläpp. Om källaren är inredd syns inte detta lika tydligt men man kan ofta känna en avvikande lukt där det finns problem. Titta också efter synligt mögel.

5. Platta uppe på mark – eller nere i källare byggd 1960–1980.

Markfukten kan ta sig upp i plattan och skada ovanliggande konstruktioner. Finns fuktfläckar och avvikande lukt?

6. Dränering

Se till så att ytvatten vid extrem nederbörd inte kan rinna direkt in i huset. Finns det brunnar/rännor vid exempelvis källartrappor och garagenedfarter? Är det väl dränerat runt huset så att dagvatten och dränering leds bort från huset?

7. Kök och badrum

Kontrollera riskzonerna. Några exempel är plastmattans tätningar, skarvar i våtrumstapet och skarvar mellan golv och vägg.

Se också till att kakelfogarna är intakta och att inga plattor är spruckna. En annan svag punkt är golvbrunnen. Kontrollera att fogen runt golvbrunnen är tät så att inte vatten kan gå upp under tätskiktet runt brunnen och ut i golvkonstruktionen.

(Källa: Johanna Lindström, Tjänsteansvarig, Anticimex.)

Första hjälpen vid en läcka

• Försök ta reda på varifrån skadan kommer. Finns det VVS-ledningar i närheten av fuktfläcken kan du vara hyfsat säker på att det är ett rör eller tätskikt som läcker. Annars kommer fukten troligtvis från taket. Gå upp på vinden och titta på undersidan av yttertaket, särskilt vid genomföringar.

• Nästa steg är att ta dit en auktoriserad entreprenör som kan fastställa omfattningen av skadorna och vilka åtgärder som bör vidtas.

• Nu är det dags att kontakta ditt försäkringsbolag. De vanligaste skadeorsakerna till vattenläckor är VVS-installationer. Är huset nybyggt handlar det om material- eller utförandefel. Skadorna omfattas av försäkringen så länge vattnet kommer från installationerna och de är fackmannamässigt utförda. Därför är det viktigt att bara arbeta med auktoriserade entreprenörer. Kvalitetsintygen du får vid exempelvis en badrumsrenovering ska därför ses som värdehandlingar.

Läs också: Vad är det som stinker? Så känner du igen husets sjuka dofter

Läs också: Avloppsexperten: Så håller du rören proppfria