”Ekobonden” Adam Arnesson ställde om till växtbaserat protein: ”Möjlighet för bönder att få nya inkomstkällor”

Adam Arnesson, alias @ekobonden, är tredje generationens bonde på Jannelunds gård i Mullhyttan i Närke.

När han blev bonde på heltid för fyra år sedan var omsättningen helt kopplad till djurhållningen.

– Idag står djuren bara för hälften. Resten är odling av protein för humankonsumtion, alltså vegetabilier, säger han.

Ännu mer hållbart

Hans föräldrar ställde om till Krav–odling redan 1995. Adam, som är utbildad lantmätare, driver gården vidare i deras anda och vill göra jordbruket ännu mer hållbart.

Med hjälp av forskaren Elin Röös på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, räknade han ut gårdens klimatpåverkan.

– Det visade sig att vi kan försörja tre gånger så många människor genom att i högre grad ställa om till grödor och växtbaserat protein, säger Adam.

Testar olika proteinväxter

Han visar oss markerna där det växer just grönt protein som bönor, linser och ärter men även havre, råg och vete av olika slag.

Varje år testar Adam nya grödor, i år är det sojabönor, bovete och lupin som ska testas.

– Genom att odla olika råvaror sprids riskerna ut och vi blir mer motståndskraftiga. Dessutom ökar den biologiska mångfalden, säger Adam.

Hönsen går fritt

Några hönor av rasen Bjurholmshöns kommer knallande med tuppen struttande bakom sig.

De går fritt i trädgården men här långt från huset ska de inte vandra, så Adam lotsar dem varsamt hemåt.

Djuren viktiga

Under fruktträden finns de nyetablerade bikuporna och surrandet hörs lång väg.

För även om Adam valt att satsa på växtbaserat protein finns det fortfarande en hel del djur på gården.

– Djuren fyller en stor funktion här och bidrar till viktiga ekosystemtjänster. De betar och håller landskapen öppna, deras gödsel används i odlingen och slutligen använder vi deras kött, säger han.

Framtid för växtprotein

Men där andra lantbrukare ofta håller djur främst för köttets skull, är det på Jannelunds gård inte det primära syftet.

Tvärtom arbetar Adam för att vi svenskar ska äta mindre kött, och istället välja växtprotein, något som han tror kommer att bli nödvändigt inom en snar framtid.

Klimatsmart kött

Han äter fortfarande kött själv, men har klimatet i åtanke även då.

– Ja, jag tycker att man om man ska äta kött bara ska göra det ett par gånger i veckan och i gengäld då välja kött från djur som fötts upp på ett etiskt och klimatsmart sätt, säger han.

Kliar grisen på ryggen

Han känner djuren som föds upp på gården, något som blir tydligt i grishagen där den minsta kultingen kommer rusande emot honom när han kliver in.

– Vi har Linderödsgrisar som bökar och det är väldigt trevliga djur, förklarar han, samtidigt som suggan bokstavligt talat lägger sig på rygg för att bli kliad på magen.

Vill ha eget slakteri

I fårhagen kommer ett litet lamm farande. Det är ett av flasklammen som fötts upp på flaska och ullen från fåren har en strykande åtgång.

– Vi har eget styckeri och chark, och vi planerar för att även dra igång ett eget slakteri. Där är vi inte än, men djuren slaktas på ett KRAV-certifierat slakteri här i trakten, säger Adam.

En stor del av Jannelunds produkter säljs via hemsidan, via leveranser och via gårdsbutiken.

Läs också: Vegetariska råvaror som stöttar svenska bönder

Läs också: Vad är skillnaden mellan vegetarian och vegan?

Levererar havre till Oatly

Men, som ett led i att få svenskarna att äta hållbarare valde Adam att 2015 kontakta producenten Oatly, som gjort succé med sina havreprodukter världen över.

– Nu samarbetar jag med Oatly och säljer varje år 10-15 hektar havre till dem, säger han.

För något år sedan kontaktade Adam även Coops hållbarhetschef, för att diskutera möjligheten att ta fram något bra vegetarisk och proteinrik maträtt.

Ny vegetarisk maträtt hos Coop

Resultatet från det samarbetet, som skedde mellan Adam, bonden Emil Olsson på västgötska Slätte Gård, Änglamark, Coop och Food for Progress, landade i våras i frysdiskarna på Coop landet över.

– Det kändes bra. Jag hade så länge stört mig på den stora användningen av utländsk soja, och tillsammans tog vi fram två maträtter som består av ärter, säger Adam stolt.

Satsar på solceller

Hans mål är att driva ett så hållbart lantbruk som möjligt. Han har satt upp solceller och samarbetar med Stockholms Resilience Centre, där man nu skriver en rapport om omställningen på gården.

Vegovågen ny inkomstkälla

För Adam är det först och främst viktigt att bidra till att jorden blir en bra plats att leva på. Men är väl medveten om att det måste vara ekonomi i verksamheten också.

– Det har vi lyckats med. Sedan 2015 har vi mer än fördubblat omsättningen. Jag ser den vegetariska vågen hos konsumenterna som en möjlighet för oss bönder att få nya inkomstkällor och öka värdet på svenskodlat växtprotein, säger han.