"Han vattna sina fålar fem" Detta sjunger vi egentligen i våra mest folkkära julsånger
Vad stuvar Lucia? Slår tomtarna sönder glasen och vad i hela världen häller Staffan vatten på? Vad är det egentligen vi sjunger till jul? Land.se reder ut begreppen.
"Gossar låt oss lustiga vara"

Den här versionen av Staffans-visan ser ut som en direkt uppmaning till stå-upp-komik. Upp med er på scenen, små pojkar, och dra några skämt.
Detta betyder det egentligen: Gossarna ska inte dra några skämt, de ska bara vara glada. Lustig = glad.
"Han vattna sina fålar fem"

Staffan Stalledräng är inte alltid lätt att begripa. För en modern människa kan det låta som om han häller vatten på fem idioter ”fools”.
Detta betyder det egentligen: Det här handlar om dåtidens motsvarighet till att tanka bilen. Vi får fart på hästkrafterna med 96-oktanigt. Staffan hade fem riktiga hästar som han gav vatten.
"Hej tomtegubbar, slå i glasen"

Har du trott att tomten klingar i glaset med gaffeln för att hålla ett lustfyllt tal?
Detta betyder det egentligen: Så oskyldigt är det inte. Han slår vuxendricka i glasen och skålar till han blir lustig, alltså glad. Alltså full.
"Natten går tunga fjät"
Detta betyder det egentligen: Här blir det poetiskt. Det är natten som går, nästan klampar. Fjät är ett annat ord för steg, ett oerhört vältuggat sådant. Redan i fornsvenskan var det med som fiät och utgår från ordet fot, alltså det foten gör. Fjät finns också med som grund till ordet fjättra.
"Runt gård och stuva"

Vad har Lucia med matlagning att göra? Inget och kanske allt.
Detta betyder det egentligen: Här beskriver ordet stuva en stuga. Det fornsvenska ordet stova eller stugha betyder litet hus men varför stanna där? Stuva har samma rot som det engelska ordet stove. Så egentligen var det en spis i alla fall och Lucia lägger sig i julmaten.
"Kring jord som sol´n förlät"
Detta betyder det egentligen: Nej, jorden har inget att vara skamsen för, inget som solen ska förlåta. Ordet förlåta är här att lämna, en ordsväng vi lånat från tyskans verlassen.
"Skuggorna ruva"

Kan skuggor ruva, som om de vore höns? Naturligtvis inte men samtidigt… jajamensan!
Detta betyder det egentligen: Ordet ruva kommer från det isländska ordet hruga som betyder ungefär ”liten hög” eller rugge. Hönan ligger på en liten hög och vaktar sina ägg. Vips har ordet ruva fått två betydelser, att ligga på ägg och att vakta. Skuggorna vaktar alltså jorden när solen lämnat oss.
"Lusse Lelle, Lusse Lelle"

Detta betyder det egentligen: Det här är rena skräckfilmen. Lusse, eller Lussi, var natten mot den 13 december. När vi räknade tiden efter den julianska kalendern var det vinterns längsta natt. Då kunde djuren prata och allt möjligt oknytt var ute och skrämde livet ur folk. Själva Lusse var en ondsint kvinnogestalt som kom flygande med sitt anhang Lussiferda, ordet kommer från själva Lucifer. Vi får tacka helgonet Lucia för att hon tog över och gjorde den här dagen ljus och barntillåten.











