Äntligen fredag! 7 giftlarm du antagligen kommer att strunta i under helgen

Man bullar upp med ostbågar och chips, cola och apelsinläsk och skålen full med dip. Kanske blir det att smaka av bag-in-box-vinet redan före middagen? Tänkte du på det där om svaveloxid då?

Förmodligen inte... Även om vi med jämna mellanrum skräms upp av larm-artiklar och skandaler så glömmer vi fort. Och det kanske är lika bra eftersom larmen ofta inte är så farliga för de allra flesta.

Handen på hjärtat, kommer du ihåg de här larmen? Alla handlar på ett eller annat sätt om vår svenska sedvänja fredagsmys.

1. Nervgift i chipsskålen?

Giftet från Hallandsåsen finns i chipsen! Det var många som frös till is när nyheten kom 2002. Aldrig mera grillchips? Hej då sourcream & onion, eller?

”Akrylamid kan i höga doser, som vid utsläppen i samband med tunnelbygget genom Hallandsåsen i slutet av 90-talet, ge nervskador. Så höga doser kan man inte få i sig via maten”, skriver Livsmedelsverket på sin sajt och påpekar att mindre är känt om de långsiktiga effekterna.

2.Ett glas läsk i veckan – och inget lördagsgodis!

Socker är det nya dödsgiftet. Barn under två år ska inte ha något alls. De som är under 18 år bör bara dricka ett glas sötad dryck i veckan. Ett glas läsk och inget lördagsgodis alltså.

Så hårda var den amerikanska organisationen AHA när de pekade ut socker som den stora boven till det mesta.

Svenska myndigheter påpekade tydligt att ”socker inte ger några hälsofördelar”, men antog inte den amerikanska hjärtorganisationens strikta sockerrekommendation.

3. Skål! Men var det inte en bismak av ogräsmedel?

15 av 16 ölsorter på Systembolaget innehåller bekämpningsmedlet Glyfosat! Bara att börja skriva på testamentet nu när man hällt i sig något slags DDT i flera år, eller? Snacka om lättnad när experter slog fast att man skulle behöva få i sig 500 liter öl per dag innan glyfosatet i ölen, eventuellt, skulle kunna innebära en hälsorisk.

4.Här är det farliga godiset!

När Sverige gick med i EU tilläts AZO-färgämnena igen. De finns i flera olika sorters godis som finns i butiken. Vissa AZO-färgämnen kan ge upphov till överkänslighets-reaktioner hos en del personer, säger Livsmedelsverket.
Men vänta nu, är inte allt godis onyttigt? En närmare koll på vad godiset innehåller gör att många nog känner att det här var den sista påsen. Någonsin.

Sen är det glömt nästa gång lösvikts-väggen ropar ”Kom och ät mig” och det ändå är lördag.

5.Den giftiga fisken som också var onyttig

”Regeringen vill fortsätta förgifta sin befolkning!”, dundrade Naturskyddsföreningen.
”Nu behöver vi aldrig mer äta fisk!”, jublade skolbarnen.
Vuxna som inte är på väg att skaffa barn, eller ammar, ska bara äta Östersjöfisk en gång i veckan. Andra bara 2-3 gånger per år. Det gäller också fet fisk fångad i Vänern och Vättern. Riktlinjerna säger det mesta här – se upp! Att övertala barnen att inte äta för mycket vildfångad fisk bör dock inte vara helt omöjligt

6.Svaveloxiden i vinet – men vad orsakade egentligen baksmällan?

Lådvinet har blivit själva symbolen för den svenska dryckeskulturen. Gärna gott, men ännu hellre mycket och lättdrucket. För fem år sedan konstaterades att billiga boxar innehöll rejält med svaveloxid.
Dödsstöten för fredagsmyset? Nja, astmatiker bör se upp, men svavel har använts som konserveringsmedel i vin under ungefär tre tusen år. Majoriteten bör hålla ett mer vakande öga på substansen som anges i procent på lådan.

7. En cigarett under fläkten?

Morsning! Arsenik, cyanväte, terpentin och polonium. Det är liksom inget slut på listan över farligheter som en cigarett innehåller. Att en snusprilla skulle vara ett giftfritt och nyttigt substitut, är det ens någon som tror på det?

Det är bara att konstatera: Vår trygga helgbubbla är en livsfarlig plats att vistas i.

När du står där och undrar om köttfärsen du steker till tacomiddagen är fuskmärkt, färdig-lasagnen innehåller rumänskt hästkött och om det verkligen fanns akrylamid i chipsen – då blir det lätt att stänga av helt och bara glömma.

Psykologen Olof Esters förklarar hur det ligger till och vad som händer i huvudet här.

Blir man inte tokig av att tänka på alla risker?

– Människan skapades så här för att kunna göra okej val och inte bli översvämmad av information. Deprimerade personer gör faktiskt mer realistiska kalkyler kring vilka risker vi löper.

Varför tar alla inte långsiktiga risker på allvar då?

– Vi är dåliga på att uppskatta de långsiktiga konsekvenserna av vårt handlande. ”Det händer inte mig”, tänker man gärna.

Är alla lika dåliga på det här?

–Vissa är bättre på det man kallar uppskjuten behovstillfredställelse, alltså att avstå något nu för att få någonting bättre i framtiden.

Att strunta i varningarna och njuta av lätt osunda, men kära vanor är något många kan känna igen sig i. Glöm inte: Det är faktiskt din hjärnas sätt att hantera all den här informationen.