Spännande forskning: Därför bör du le ofta
Prova att le även om du egentligen känner dig sur. Det som händer är fortfarande en gåta för forskarna. Men nya rön visar att empati har ett finger med i spelet.
Ditt leende smittar. Det visste du säkert redan. Och det är också vetenskapligt bevisat.
Nu har forskningen tagit ytterligare ett kliv framåt och upptäckt vad vi egentligen gör när vi speglar varandras miner.
Genom att härma andras ansiktsuttryck inte bara bekräftar vi varandra, vi känner också hur människor vi möter mår. Det skriver SvD i en artikel som refererar till en ny forskningsrapport i tidskriften Cognitive Sciences. Enligt den tar vi liksom över andra människors känslotillstånd. Denna förmåga gör att vi kan känna empati och lättare sätta oss in i hur andra människor mår och känner.
Så här funkar ditt leende
Om du drar upp mungiporna till en glad min så tolkar din hjärna det som om du är glad. Oavsett om det stämmer eller ej. Musklerna som styr ansiktsuttrycken skickar signaler till hjärnan om hur du mår. Uppdragna mungipor = glad, tror hjärnan. Och när hjärnan tror det så känner du dig glad. Helt automatiskt.
Även andra mår bra när de ser dig le. För när ditt leende smittar och gör så att andra börjar le så mår också de bättre.
På samma sätt kan neddragna mungipor få både dig själv och andra på sämre humör.
Känner hur andra mår
Studier i så kallad ansiktsmuskelteori vid universitet i Wisconsin har kommit fram till att vi avläser personens ansiktsuttryck genom att muskelreaktionerna och sinnesintrycken samverkar. Och det sker blixtsnabbt.
Enligt rapporten i Cognitive Sciences påverkas hjärnan av hur vi spänner våra ansiktsmuskler. Detta i sin tur ger upphov till olika känslomässiga upplevelser.
Läs även: 10 goda råd att inte ge sin dotter
Leder till bättre behandlingar
Vilka mekanisten i hjärnan som ligger bakom att vi på några millisekunder kan avläsa ett ansiktsuttryck är fortfarande en gåta för forskarna. För att hitta en del av svaren studerar just nu forskare i Uppsala hur våra egna ansiktsmuskler påverkar våra egna upplevelsen av omgivningen.
I en äldre studie om just detta lät forskare olika personer titta på samma bild. Det visade sig att de som hade uppdragna mungipor när de tittade på bilden upplevde den mer positivt än de som hade rynkad panna när de tittade på samma bild.
Målet med forskningen är att den ska leda fram till bättre behandlingar vid till exempel autism och andra neuropsykologiska funktionsnedsättningar.
