Så kan gräl kan stärka relationen

Att gräla med sin käresta känns sällan bra. Men i själva verket kan ett jobbigt ordkrig fördjupa er relation.

Gräla konstruktivt

Oftast är det vanliga vardagsfrågor det blir bråk om. Pengar, tid och hushållsarbete är laddade ämnen som det lätt hettar till om.

Läs också: De fyra S:en räddar ditt äktenskap

Läs också: 10 steg till ett lyckligare liv!

Läs också: Det här bråkar svenska par oftast om

Gräla är nödvändigt

Men om fler skulle lära sig att gräla konstruktivt så skulle många förhållanden kunna bli bättre.

– Att gräla är nödvändigt för en sund relation. Upplever man en orättvisa så ska man reagera känslomässigt. Men det finns mer eller mindre konstruktiva eller destruktiva gräl, menar etnologen och journalisten Malin Haawind.

Vems ”sanning” gäller?

Vi förväntar oss att vår partner ska ha samma inställning till viktiga frågor som vi själva. När åsikterna går isär blir grälet en dragkamp om vems värderingar som ”gäller”.

– Vi diskuterar sällan värderingar i sig. De visar sig i vardagssituationer i stället, säger Malin Haawind.

Olika värderingar

För när vi fräser åt varandra på Ica om den där dyra juicen ska ner i kundvagnen eller inte handlar det inte om juicen i sig. I själva verket kan det handla om din bakgrund, menar Malin Haawind. Din ”sanning” baseras i det här fallet på om du haft det knapert eller gott ställt under uppväxten.

Någon annan får ta ”skiten”

I en konflikt vill man gärna lägga skulden på den andre. Grälet grundar sig ofta på outtalade behov.

Men i stället för att ärligt och tydligt sätta ord på vad man tycker, känner och vill, så ägnar man sig på tankeläsning: ”Fattar han inte att jag behöver komma ut i kväll så måste han ju vara dum i huvudet ..?”. Ilskan byggs upp inombords – utom synhåll för partnern.

Partnern står i skottlinjen

Men ibland är det du själv som inte uppfyller dina egna behov och förväntningar på dig själv. På morgonen bestämmer du dig att veckohandla, boka tågbiljett, ringa mamma, träna och bjuda grannarna på middag. När du bara hinner hälften pyr missnöjet mot dig själv men du riktar i stället riktar frustrationen utåt. Partnern står ofta i skottlinjen för avhyvlingarna – och grälet är igång.

Så undviker du irritation

Men det går att undvika irritation och gräl. Gör så här i stället, tipsar Malin Haawindt:

• Fundera på vad du behöver och vill.

• Sätt ord på dina behov. Både för dig själv och din partner. Om du till exempel behöver mer egen tid så berätta för din parter varför. Att du kanske behöver sortera tankarna och komma ikapp dig själv.

• Säg som det är. Tankeläsning fungerar inte.

Gräl kan lätta på trycket

Att aldrig gräla kan visserligen se ut som den perfekta relationen. Men ibland kan ett regelrätt gräl lätta på trycket och hjälper relationen att åter komma i jämvikt. Att i stället gå och tystsura kan på sikt sätta relationen i rejäl obalans.

Svårt med konflikter

För en konflikträdd person kan det dock kännas svårt att kasta sig ut i ett gräl. Istället kan personen bli överdrivet underdånig. Hen undviker visserligen konflikter men för att må bra är det faktiskt nödvändigt att gräla ibland.

Sätt gränser

För det är viktigt att stå upp för sig själv och markera en gräns: ”Du säger inte så till mig”.

En sund relation bygger alltid på ömsesidig respekt.