Mumsa på! Vi avlivar 6 sega myter om påskgodiset
Sugen på påskgodis? Kryp inte under en sten av skam för det. Här tar vi udden av några vanliga myter om helgens sötsaker.
Myt 1. Godiset är fullt med farliga färger
Visst, de syntetiska azofärgämnena kan ge allergier och de är inte längre förbjudna i Sverige. Tack och lov används de ytterst sällan. I stället använder godisfabrikanterna färg från spenat, rödbeta och gurkmeja. Fråga i affären och läs innehållsförteckningen.
Här är de E-nummer du ska leta efter och välja bort. E102 – tartrazin, E110 – paraorange, E122 – azorubin, E123 – amarant, E124 – nykockin, E129 – allurarött, E151 – svart PN, E155 – brun HT, E180 – litolrubin.
Myt 2. Nyttiga hyllan är alltid nyttigare
Så enkelt är det inte. Om du är ute efter att gå ner i vikt är kalorierna oftast lika många. Skillnaden kan vara att naturgodiset innehåller en och annan mineral och lite nyttigare fett men oftast har tillagningen tagit bort vitaminer och andra mer känsliga näringsämnen ur råvaran.
I den här hyllan finns också dolda sockerfällor. Den vita drageringen är inte youghurt utan en söt deg med lite syra i för smakens skull. Torkad frukt kan också vara naturligt sockerrik men frukten kan också sockras innan den torkas.
Sugen på bananchips? Det är sockrad och friterad banan, bara så att du vet.
Myt 3. Bort med tassarna från chokladen
Choklad är ingen hälsokur och inget bantningsmedel men det är en godsak som har sina poänger. Ett smart drag är att byta ut sockerbitar och skumbananer mot choklad i stället. Socker mättar inte, det ökar i stället aptiten. Chokladen innehåller en del fett som ger en mer nöjd känsla och gör det svårare att överäta.
Hälsoeffekterna hos mörk choklad är inte helt utredda. Det man vet är att chokladen innehåller flavonoider, som kan ge friskare kärl, lägre blodtryck och minska inflammationsgraden i kroppen.
Myt 4. Smågodislådan är full med baciller
Det är inte sant. Testfakta lät ett laboratorium testa godis från fem olika butiker. Godiset hämtades från lådorna lägst ner, närmast leriga skor, dammigt golv och kladdiga småbarnshänder.
Man förväntade sig styggingar som Escherichia coli, enterobacteriaceae och stafylococcus aureus, bakterier som hänger ihop med grov nedsmutsning och dålig hygien.
Det fanns ingenting i proverna. Förklaringen tros vara att det kladdas mindre än vi tror samt att godiset är så sött att inga bakterier kan växa där.
Läs även: Maffig påsktårta med choklad
Myt 5. Lakrits ger högt blodtryck
Det beror allt på, det. Vissa personer som har högt blodtryck får en rejäl skjuts uppåt av lakrits, andra märker ingenting. Lakritstroll som är oroliga för blodtrycket kan testa att vara lakritsfria i några veckor och se hur blodtrycket påverkas.
Men hur som helst, ät inte för mycket. Det man vet säkert är att lakrits kan rubba saltbalansen i kroppen och man ska inte äta för mycket, inte mer än 50 gram per dag. Lakrits har också använts i medicin, till exempel mot hosta, eftersom den kan lösa slem och göra det lättare att hosta bort det.
Läs också: 5 hälsoskäl att njuta av lakrits
Myt 6. Ätit godis? Borsta tänderna bums!
Har du ätit sött godis är det en alldeles logisk åtgärd men inte om du ätit surisar. Det goda syrliga kommer från sådant som äppelsyra, mjölksyra och ättikssyra. De sänker pH i munnen och mjukar upp yttersta skiktet på emaljen. Borstar du tänderna direkt ryker lite emalj på samma gång. Skölj munnen med vatten och vänta minst en timme innan du borstar.
