Majoritet klarar pensioneringen bra

Avhandlingen som är skriven av psykologidoktorn Isabelle Hansson vid Göteborgs Universitet undersökte förändringar i livstillfredsställelse under åren före och efter pensioneringen, vilket sajten forskning.se tidigare har berättat om.

Livet blir bättre

Till skillnad mot hur pensioneringen ofta framställs – en period präglad av förluster och kanske till och med depression – visar HEART-studien som ligger till grund för avhandlingen att majoriteten hanterar övergången bra. De flesta rapporterar snarare en högre tillfredsställelse med livet de första åren.

– De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson, doktor vid psykologiska institutionen på GU, till forskning.se.

Läs också: Så kan motion bromsa hjärnans åldrande – Anders Hansen förklarar

Läs också: Professor i åldrande: Dagens 70 är det nya 50

Individuella variationer

I studien framkom dock att det fanns stora individuella variationer. Även om en majoritet sade sig uppleva en positiv övergång så rapporterade cirka tio procent en lägre tillfredställelse. Vilka som befinner sig i riskgruppen kunde kopplas till personlighet – individer med hög grad av känslomässig instabilitet rapporterade fler negativa upplevelser och hade svårare att anpassa sig till livet som pensionär.

– De här personerna rapporterade även lägre självkänsla, mindre autonomi, sämre sociala relationer samt sämre fysisk och kognitiv hälsa efter pensioneringen, säger Isabelle Hansson.

Ekonomisk utsatthet

Även den ekonomiska faktorn spelade roll. Individer som saknade den grundläggande ekonomiska tryggheten var särskilt utsatta. Hos denna grupp kunde en gradvis övergång med fortsatt arbete även ett tag efter pensioneringen till viss del motverka de negativa effekterna.

– Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sin pensionering. Möjligheten till fortsatt arbete kan begränsas av såväl hälsa och familjeomständigheter som attityder och regler på arbetsplatsen. Pensioneringen riskerar därmed att öka de sociala klyftorna i samhället, säger Isabelle Hansson.