Få koll på dina rädslor – och lev utan begränsningar

Rädsla är viktigt för vår överlevnad. Konsten är att lära sig att hantera rädslorna på rätt sätt. Experten Liria Ortiz tipsar om hur du får bukt med dina känslor.

Publicerad: 29 december 2016

Under ett samtal om rädsla uttryckte sig den världsberömda kemisten Marie Curie träffande: ”Det man lärt sig att förstå fruktar man inte längre.” Rädsla kan hindra oss från att uppnå våra mål och drömmar. Om vi å andra sidan vågar konfrontera rädslor kan vår fruktan reduceras så att nya möjligheter i livet kan öppnas.

Men det är inte helt enkelt. Det knepiga är att intensiva upplevelser av rädsla mycket lättare lämnar spår i hjärnan än om någonting positivt händer. Rädsla är nämligen en av människans fundamentala känslor som har som huvudsaklig uppgift att varna oss för något som kan skada eller innebär livsfara. Redan i människosläktets tidiga utveckling på savannerna i östra Afrika var rädsla viktig för överlevnad.

– Rädsla får oss att undvika farligheter. För rädsla signalerar att någonting inte stämmer och hjälper oss att reagera så att vi kan göra någonting åt saken, säger Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut med inriktning på kognitiv beteendeterapi.

– Men rädsla kan också vara minde bra eftersom den kan vara inprogrammerad. Många människor har starka minnen av rädsla som ger instinktiva reaktioner på vissa saker, och dessa minnen i hjärnan kan vara svåra att få bort. Om jag exempelvis blivit skrämd av en hund kanske jag sedan är rädd för alla andra hundar även om de är hur snälla som helst.

Läs även: Spännande hjärnforskning – du mår som du tänker

Adrenalinet ger kraft

Rädsla är en kraftfull känsla som, när adrenalinet slungas ut i blodomloppet, exempelvis kan få en människa att springa snabbare än vanligtvis. Inte för inte har någon sagt att den av fullt jämnstarka löpare som är mest rädd när startskottet går i ett 100-meterslopp också är den som vinner tävlingen. Och rädslan hos den som blir attackerad eller tillfångatagen kan omvandlas till ilska för att få nog med kraft till att försvara livet.

Men reaktioner av rädsla kan även leda till besinningslös skräck som i sin tur kan leda till lamslagning och isolation. Redan mildare rädsla kan ge problem i relationer och i andra sociala sammanhang. Den som exempelvis låser sig för mycket av skräck för att inte räcka till och bli älskad och inte litar på sin partner kan rent av förstöra ett förhållande.

– Vi föreställer oss oftast det värsta i vissa situationer, något överdrivet som i regel inte stämmer överens med verkligheten. Om vi är rädda för något ser vi oftast att något negativt kommer att hända oss och rädslan har en tendens att sprida sig bit för bit och bli större. Detta kan leda till panik och att vi inte vågar agera, säger Liria Ortiz.

Läs även: 10 dåliga vanor – som du ska behålla

I sitt arbete träffar hon patienter som har passiviserats av sin egen rädsla. Nyckeln är även då att definiera orsaken bakom rädslan och sedan avdramatisera genom att stegvis göra det man är rädd för. Förstår och accepterar man sin rädsla är det lättare att den minskas till en grad som inte hindrar oss från att göra det vi vill.

– Handlar det om flera rädslor kan det vara bra att göra en hierarki bland dem och börja med att utmana den minsta rädslan och komma över den, och sedan gå vidare med de andra nivåerna. Då tränar man sig succesivt på att hitta strategier och balans för att hantera olika slags rädslor, säger Liria Ortiz.

– En rädsla för något kommer aldrig att försvinna helt. Men man kan lära sig att tygla den. Att lära sig att leva med sina rädslor kan vara avgörande för om man kan vara en fullt funktionell människa eller inte.

Sårbarheten avgör

Två rädslor bär vi med oss från födelsen: Rädsla för höga ljud och rädsla för att falla. Alla andra rädslor har vi lärt oss själva. Utveckling av rädslor eller inte är till viss del genetiskt betingat. Men framför allt beror det på sårbarhetsfaktorn, som bygger på varje människas enskilda inlärnings- och upplevelsehistoria.

– Den som har rädslor med sig från tidig ålder kan senare i livet reparera dem. Det går absolut att komma över sina rädslor. Men det kan också vara så att rädslor ger sig till känna senare i livet. En del lever i många år utan att komma i kontakt med sin sårbarhetsfaktor tills det en dag plötsligt händer något, säger Liria Ortiz.

Rädslor kan vara både logiska och ologiska, alltså äkta eller inbillade. Att bli rädd vid hot och fara är fullt normalt. Däremot kan det bli bekymmersamt om rädslan kommer inifrån, när man föreställer sig hemskheter. Vårt tänkande och språk är till stor hjälp för oss eftersom vi då kan se på livet och framtiden på ett bra sätt. Men samma tillgångar kan också skapa fiktiva scenarion. Av rena fantasier kan vi bli livrädda för någonting som inte har hänt eller ens kommer att ske.

Läs även: 7 skäl till att gnällspikar är mer framgångsrika är andra

Rädsla kan också förklaras av extremt ogillande av situationer, människor, saker och tillstånd, som mörkrädsla, rädsla för att tala inför folk och för att bli utsatt för brott. Dessa fasor går också att övervinna genom att konfrontera och förändra tankar och beteende. En bra grundregel är att inse att det i allmänhet finns goda skäl till att kunna lita på medmänniskor och omvärlden.

– Den som ständigt undviker och flyr från sina rädslor kan begränsa sitt liv väldigt mycket. En del tar hjälp av alkohol för att lätta upp, men det konserverar bara problemet. Då är det bättre att ta ansvar för sina rädslor, säger Liria Ortiz.

– Fast man bör inte jobba bort alla rädslor eftersom vissa av dem är viktiga för oss, om de är på rätt nivå. Men om jag har en rädsla som hindrar mig från något jag vill göra eller uppleva, som hindrar mig från att leva ordentligt, då är det bäst att bearbeta den rädslan. Egentligen behöver man inte se på rädslor som bra eller dåliga, utan det väsentliga är hur vi hanterar dem.

Kan själv mildra oron

Oro är en mildare form av rädsla. Vid oro kan man oftast själv lösa upp den bakomliggande orsaken. Det kan räcka med att rådfråga en klok vän. Och genom att exempelvis förbereda sig bättre inför något som ska ske och som gnager i kroppen kan oron lindras i stället för att kanske övergå i rädsla.

Vissa experter menar att självkänsla påverkar förekomsten av rädsla hos en människa. Andra, som Liria Ortiz, anser att detta är inte stämmer eftersom det är både naturligt och nödvändigt för oss att ha rädslor.

– Problemet med begreppet självkänsla är att det är som att det är det magiska tillståndet där vi aldrig mer skulle behöva uppleva oro, ångest och rädsla. Men det stämmer inte överens med livet och verkligheten. Snarare är det så att om man inte tar tag i sina rädslor så påverkar det självkänslan negativt.

Genom historien har människan tagit sig framåt tack vare att vissa människor varit orädda och försökt med någonting nytt. Någon förstod till exempel att hjulet var bra för oss, även fast det fanns en massa nejsägare.

– I varje människa finns två krafter: det bevarande och det utvecklande. Ibland går dessa känslor ihop. Vi lyssnar på vår rädsla. Men vi bestämmer oss för att anta en utmaning, vilket oftast är till det bättre, säger Liria Ortiz.

– Fruktan är som sagt många gånger betydelsefull för oss. Men vi bör inte låta den ha onödigt stor påverkan på våra liv. Att drivas av rädsla är aldrig bra.