Efter tomatlarmet: Så väljer du rätt – och så tillagar du den bäst

Efter Ekots granskning av de sjunkande näringsvärdena i nutidens grönsaker dyker frågorna upp. Hur står det egentligen till med tomaterna i grönsaksdisken? Vad ska man välja? Susanne Andersson, tomatodlare på Trollåsens Tomatodling i Bua, intervjuades i P1 om vad hennes tomater innehåller. Nu vill hon passa på att betona något som annars riskerar att glömmas bort.

–Visst innehåller vissa sorters tomater mer lykopen än andra men alla tomater är nyttiga, det får vi inte glömma. Halterna är höga även i dem som inte har de högsta i test, säger Susanne.

Hennes tomater är rejält undersökta. För några år sedan kom hon i kontakt med Siamak Haghdoost, docent vid Stockholms Universitets avdelning för experimentell biologi. Han forskar om den nyttiga antioxidanten lykopen.

–En torghandlare ville ha en smakrik, gammaldags tomat med mycket smak och vi valde sorten Flavence som vissa kallar just lykopentomat. Vi lät Simiak testa för att se om det verkligen stämde.

Fyra tomater från Susannes odling testades. Flavence visade sig ha 2,4 gånger högre lykopenhalt än en vanlig, rund tomat från butiken. Den djupröda cocktailtomaten Anne May var ännu bättre med 4 gånger högre lykopenhalt.

En av teserna som framfördes i Ekots granskning var att grönsaker allt oftare förädlats för att få fram stora skördar och att smak och näringsinnehåll därför minskat. Stora tomater som växer snabbt har ofta lägre halt av nyttiga ämnen medan Flavence och de andra lykopen-höjdarna ger lite lägre skörd.

–Vi väljer efter smak, men visst kan jag förstå att man kan frestas att välja högavkastande tomater. Vi måste ju få ekonomin att gå ihop. Tomaterna drivs inte heller hårt, det skulle skada plantorna och ge dålig frukt.

Hos Susanne växer tomaterna i pimpsten, värmen är överskott från pappersindustrin och vattnet i odlingen går i kretslopp. Varje planta för precis så mycket näring den behöver i just den mängd ljus som bjuds. Hon använder konstgödsel men bekämpar skadedjur med ekologiska metoder.

–Det finns folk som säger att de ekologiska tomaterna är nyttigare men det tror jag inte på. Det hänger på sorten, säger Susanne.

För några år sedan gjorde forskare vid brittiska Soil Association en sammanställning av en mängd andra studier och kom fram till att de ekologiska grönsakerna var nyttigare. Tesen var att plantor i ekologisk odling har ett hårdare liv eftersom odlarna inte använder kemiska bekämpningsmedel. De skulle därför försvara sig med att göra mer antioxidanter, kemikalier som är en del av deras immunförsvar.

Men om odlare, som Susanne, använder biologisk bekämpning, är de tomaterna lika nyttiga som ekologiskt odlade?

–Det vet man inte. Man måste mäta, säger Siamak Haghdoost. Kemisk bekämpning skulle kunna stressa plantan på sitt vis och öka lykopenhalten.

Men om man odlar själv, blir inte det nyttigast?

–Känslan finns där men man kan inte veta. Man måste mäta, skrockar Siamak. Det räcker med att man plockar vid fel tidpunkt så är halten lägre,

Men enligt Siamak gör det inget. Tomater innehåller så mycket annat nyttigt att man inte behöver hänga upp sig på just lykopenhalten. Fibrer, vitamin E och vitamin C och en hel hög andra antioxidanter. Den goda nyheten är också att lykopen-jagare kan gå på smaken. Ju godare tomat, desto nyttigare är den.

–En hög lykopenhalt hänger ihop med en rikare smak. Det smakar fruktigare, helt enkelt.

Tre goda tomatråd

1. Ät mycket tomat av alla sorter. De innehåller inte bara antioxidanten lykopen utan många andra nyttigheter. Välj svenska tomater för miljöns skull. Om du ska välja mellan olika tomatsorter, ta gärna de minsta och rödaste.


2. Kyl aldrig en tomat. Den tappar smak och det hjälper inte att du tar fram den i värmen igen. Smaken är borta. Ju godare tomaten smakar, desto mer äter du och desto mer nyttigheter får du i dig.


3. Laga mat med tomat. Lykopenet är bundet till fibrer i tomaten, mest i skalet. När tomaten upphettas frigörs lycopenet så att det lättare tas upp av kroppen.