Dålig syn? Här är allt du bör veta om våra vanligaste ögonsjukdomar

Nästan alla människor får synnedsättningar med tiden. Med stigande ålder kommer ofta också andra ögonbesvär, till exempel torra eller rinnande ögon.

Redan i dag kan många av de vanligaste ögon- och synproblemen botas eller begränsas. Det pågår också mycket forskning för bättre diagnos- och behandlingsmetoder, till exempel när det gäller glaukom och åldersförändringar i gula fläcken.

Här berättar Anne Odergren, chefläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus, om våra vanligaste ögonsjukdomar.

1. Katarakt – grå starr

Katarakt är den vanligaste orsaken till synnedsättning bland äldre, från cirka 60 år. Även yngre drabbas, men det är inte så vanligt.

Det finns flera faktorer som bidrar till katarakt. Att ögat utsatts för mycket solljus genom livet är en sådan faktor. Diabetessjuka, rökare samt personer som långtidsbehandlas med kortison löper också högre risk än genomsnittet att drabbas.

Symtom

• Synen känns gradvis allt mer dimmig och disig.
• Färger och kontraster blir svagare.
• Försämrat mörkerseende.
• Man blir känsligare för starkt ljus och får bländningsproblem. Särskilt soliga dagar är det svårt att se utomhus.
• Dubbelseende.

Behandling: Katarakt utvecklas långsamt. Läkare och patient bestämmer tillsammans när det är dags för operation. Vid operationen förs ett tunt instrument in i ögat som sönderdelar den grumliga linsen med hjälp av ultraljud, sedan ersätts linsen med en konstgjord lins. Normalt behövs bara lokalbedövning och man får åka hem från sjukhuset samma dag.

Förebygg:

• Använd solglasögon vid stark sol. Glöm inte att unga ögon är känsligare för UV-strålning än äldre, därför bör även barn använda solglasögon.
• Det finns inga direkta bevis för att katarakt kan förebyggas med hjälp av kosten, men däremot indikationer på att ett högt intag av fleromättade fettsyror kan vara bra. Sådana fettsyror finns till exempel i fet fisk.
• Antioxidanter tycks skydda mot katarakt, så att äta mycket växtbaserad kost är ett bra tips.
• Sist men inte minst: rök inte.

2. Glaukom

Glaukom är en ögonsjukdom som kan komma i olika former. De flesta som får diagnosen är över 50 år, hos yngre är glaukom ovanligt.

Det som oftast händer vid glaukom är att trycket i ögat blir för högt, vilket leder till att synnerven skadas. Vanligtvis drabbas båda ögonen, men inte nödvändigtvis samtidigt.

Vid kroniskt glaukom (den vanligaste formen) kommer symtomen smygande över flera år, eller till och med årtionden. Synfältet krymper successivt och i många fall upptäcks aldrig sjukdomen.

Akut glaukom är ovanligt men visar sig genom att ögat snabbt blir rött, rinnande och värkande. Man kan också må illa, få ont i huvudet och märka av synförändringar.

Behandling:

Glaukom kan bara bromsas, inte botas. Det finns olika behandlingsmetoder, men syftet är alltid att minska trycket i ögat. Oftast består behandlingen av trycksänkande ögondroppar som man får ta hela livet.

Det är viktigt att få en diagnos och påbörja behandling så tidigt som möjligt.

Förebygg:

Glaukom går egentligen inte att förebygga. Men det verkar finnas en ärftlig faktor, så om man har glaukom i släkten är det bra att gå på regelbundna ögonläkarundersökningar ungefär vartannat år från 40 års ålder. Det pågår många studier på glaukomområdet som gäller bättre diagnosmetoder och nya behandlingar.

3. Makuladegeneration (AMD) – åldersförändringar i gula fläcken

Gula fläcken är det område i näthinnan där synen är som skarpast. När man åldras kan det bli skador i gula fläcken som gör det svårt att till exempel läsa och skriva. Sidoseendet påverkas däremot inte och man blir inte blind av AMD. Oftast tar det många år innan sjukdomen ger tydliga symtom, och risken att drabbas ökar med åldern.

Symtom:

Det finns två former av AMD, torr och våt. Den torra är vanligast och den utvecklas långsamt. Man märker den genom att man börjar se suddigt och genom ”fläckar” i synfältet. Om bara det ena av ögonen är drabbat kan man få svårt att bedöma avstånd.

Våt AMD utvecklas snabbt och yttrar sig ofta genom att raka linjer ser böjda ut. Man upplever ofta att ansikten förvrängs. Efter ett tag kan man få en fläck mitt i synfältet.

Behandling:

Det finns ingen behandling mot torr AMD, men om sjukdomen upptäcks tidigt kan den bromsas med hjälp av kostförändringar och/eller kosttillskott med antioxidanter.

Våta förändringar som inte hunnit bli alltför stora eller påverka seendet för mycket, kan ofta bromsas med hjälp av ett kärlhämmande läkemedel som sprutas in i ögat.

Det pågår mycket forskning om AMD, bland annat DNA-forskning och stamcellsforskning.

Förebygg:

AMD är svårt att förebygga, men det finns en del samband som är bra att känna till:

• Sluta röka. AMD är vanligare hos rökare än hos icke-rökare.
• Forskning tyder på att frukt och grönt kan ha en skyddande effekt. Ät en välbalanserad kost med höga halter av naturliga antioxidanter.
• Skydda ögonen mot starkt solljus.

4. Diabetesretinopati

Diabetiker, både typ 1 och typ 2, löper förhöjd risk att få ögonproblem. Den vanligaste ögonsjukdomen hos den här gruppen är diabetesretinopati, skadliga kärlförändringar i näthinnan. Diabetesretinopati är för övrigt en av de vanligaste ögonsjukdomarna i Sverige, om man undantar katarakt.

Ju längre man haft diabetes, desto större är risken att få sjukdomen. Högt blodtryck, höga blodfetter samt för högt eller lågt blodsocker och hormonella förändringar är också riskfaktorer, liksom rökning.

Numera går diabetespatienter på regelbundna kontroller för att man ska upptäcka och behandla förändringar tidigt. Därför leder retinopati sällan till svåra synskador.

Symtom:

Ögonbesvären kommer ofta smygande. Inleder man en behandling tidigt finns mycket goda chanser att inte drabbas av någon komplikation i ögat.

Skulle sjukdomen övergå i ett svårare stadium kan man drabbas av synnedsättning. Små sköra blodkärl på näthinnan kan då läcka, vilket leder till svullnad och ärrbildning.

Behandling:

Vanligast är behandling med laser, men även operation förekommer.

Vid blödningar och svullnad centralt i näthinnan ges ofta medicinsk behandling i form av läkemedel som sprutas in i ögat.

Förebygg:

A och O är förstås att sköta sin diabetes så bra som möjligt, för att hålla blodtryck, blodfetter och blodsocker under kontroll. Dessutom ska man se till att gå på sina ögonkontroller samt undvika rökning.

5. Glaskroppsavlossning

Även glaskroppsavlossning är åldersrelaterat och ganska vanligt. Glaskroppen sitter bakom ögats lins och det är i sig inte farligt att den lossnar.

Symtom:

Glaskroppen kan lossna utan att det ger några symtom. Men man kan uppleva fläckar, prickar, streck och nät i synfältet. Ibland ser man också blixtar.

Behandling:

Glaskroppsavlossning behandlas inte och symtomen mildras normalt av sig själva. Men om man misstänker att man drabbats ska man ändå kontakta en ögonläkare eller optiker. I en del fall kan glaskroppsavlossning leda till det betydligt allvarligare, men ovanliga, tillståndet näthinneavlossning.

Förebygg:

Glaskroppsavlossning kan inte förebyggas.

6. Torra ögon

Det finns en mängd orsaker till torra och irriterade ögon. Till exempel kan vissa läkemedel och sjukdomar bidra till torrheten, liksom hormonella förändringar och stigande ålder.

Behandling:

Något botemedel finns inte, men man kan minska besvären med hjälp av olika salvor och ögondroppar. Om möjligt kan man undvika miljöer där besvären förvärras och bära glasögon utomhus när det blåser. Blinka ofta, det är särskilt viktigt om du jobbar vid en skärm. Det är också bra att ta paus ofta så att ögonen får vila.

7. Rinnande ögon

Det är normalt att ögonen rinner till exempel när man är ute i blåsigt väder. Rinner ögonen även inomhus kan det finnas många bakomliggande orsaker. Liksom vid flera andra ögonbesvär är problem med rinnande ögon vanligt hos äldre.

Behandling:

Behandling är ofta inte nödvändig, men om man har stora problem eller är orolig kan man alltid kontakta vårdcentralen. Det man kan göra själv är att tvätta ögonen med ljummet vatten, använda smörjande ögondroppar och skydda ögonen mot väder och vind med glasögon.