Tina-Marie räddade kråkan Åsa – som fick flytta in i hönshuset!
När Tina-Marie Qwiberg, 59, hittade en övergiven kråkunge mitt i vägen tvekade hon inte. Fågeln fick följa med hem, döptes till Åsa – och fick flytta in i hönshuset!
Uppdaterad: 2019-03-20

Det var i våras när Tina-Marie Qwiberg var på väg till sitt pensionat Gula hönan i Ronehamn på Gotland, som hon upptäckte den föräldralösa kråkan.
– Det hade blåst jättemycket kvällen innan och när jag kom körandes satt det en liten kråkunge mitt i vägen. Det fanns ingen kråka i luften så jag tänkte att det här kommer inte gå bra, berättar Tina-Marie.
Tog med sig fågelungen hem
Hon gjorde bedömningen att fågeln var väldigt ung eftersom mungiporna på den fortfarande var gummibandsliknande. Fågeln kunde heller inte flyga. Därför bestämde sig Tina-Marie för att ta med den lille krabaten till pensionatet.
– Jag kom att tänka på en historia från min barndom om någon som haft en kråka tillsammans med hönsen. Så jag tänkte att hon får bo i hönshuset tillsammans med våra höns.
En kråka i hönshuset
Sagt och gjort. Åsa – som fick sitt namn efter en tidigare kråkunge Tina-Marie räddat – placerades med pensionatets höns där hon matades med sylta och köttfärs för att hon skulle växa till sig.
Till en början var fågeln lite förundrad över sina nya huskamrater men vande sig snabbt. Inte heller hönsen – som flyttade in som unghöns och därför saknar revirkänsla – hade problem med sin nya vän.
– De tyckte att hon såg konstig ut och brukade titta på henne ibland, men accepterade henne, säger Tina-Marie.
Delade sittpinne med hönsen

Efter ett tag började Åsa äta på egen hand och kunde börja gå utomhus och plocka i sig mat tillsammans med hönsen.
– Hon blev snabbt en i gänget. I somras lärde hon sig flyga men blev aldrig någon riktig flygare. Hon ville vara med hönsen, säger Tina-Marie.
Bilden på Åsa tillsammans med hönsen knäpptes av en av pensionatets gäster, Anita Englund, 63, från Stockholm.
När hon först fick syn på kråkan utanför hönshuset blev hon osäker och ville jaga iväg den potentiella äggtjuven, men kom lyckligtvis på andra tankar. Idag är hon glad att hon fick möjligheten att njuta av den annorlunda hönsflocken.
Höken tog höns
Berättelsen om Åsa har nämligen ett sorgligt slut. I förra veckan blev både hon och en höna tagna av en hök.
– Hon har återgått till naturen. Det är väl det tråkiga i historien, att Åsa inte lärde sig att vara så observant som en kråka ska vara. Därför hade höken möjlighet att ta henne, säger Tina-Marie.
Varför tror du att Anitas bild fått sådan spridning?
– Bilden är fantastisk! Jag tror att den är så udda, att en vild fågel sitter med hönsen på en sittpinne. Man blir lite rörd av att hon trodde att hon var en höna. Det handlar ju mycket om uppväxt, vad man sen blir i livet.
Kan vi lära oss något av Åsa eller hönsen?
– Man kanske kan lära sig att alla har en chans, man ska inte räkna ut någon. Vi tar för givet att levande varelser inte ska acceptera varandra över gränserna, men det gör de bara de får lära känna varandra redan när de är unga, säger Tina-Marie.











