Så känner du igen en sammetsgeting

Den fruktade sammetsgetingen sprider sig. Den har till exempel hittats i Storbrittannien, Frankrike och Belgien men ännu inte i norra Europa.

Sammetsgetingen (Vespa velutina) lever som våra vanliga bålgetingar (Vespa crabro). Bägge bygger stora bon och äter andra insekter, till exempel honungsbin. De är i stort sett lika stora och kan därför vara svåra att skilja åt i farten. Skillnaden är att sammetsgetingen kan föröka sig snabbt och därför hota lokala populationer av bin och insekter.

Den som ser en sammetsgeting i Sverige uppmanas att rapportera fyndet till Naturvårdsverket.

Så här lär du dig skilja mellan den harmlösa bålgetingen och dess invasiva släkting.

1. Kroppen

Bålgetingen känns snabbt igen på sin bakkropp med många, starkt gula band. Den har också brunröda ben och mellankropp. Bakhuvudet skiljer sig från sammetsgetingen genom att vara brunt, inte svart.

Sammetsgetingens bakkropp har ett bredare brunrött band längst ner. Mellankropp och bakhuvud är svarta. Titta också på fötterna. De är gula, precis som nedre delen av benen.

2. Ansiktet

Ser man en bålgeting i ögonen är de omgivna av gula fält på kinderna och i ansiktet.

Sammetsgetingens ansikte är i stället brunrött och bakhuvudet svart.

Läs också: Se skillnad på bi och geting

Bålgetingen och sammetsgetingen bygger sina bon av samma material men väljer sällan samma typ av plats för bobygget.

Sammetsgetingen bygger sällan inne i håligheter eller byggnader. I stället vill den bygga i det fria, gärna högt uppe i ett träd.

Bålgetingen bygger helst i ett ihåligt träd, en holk eller inne under tak i våra hus.

Sammetsgetingens bo är runt eller päronformat och ingången är ett mindre hål som går in från sidan av boet.

Bålgetingen bygger sitt bo mer i cylinerform med ett större ingångshål i botten.