I säsong:
Att förebygga mot parasiter är ett viktigt arbete för att hästen ska må bra.
Att förebygga mot parasiter är ett viktigt arbete för att hästen ska må bra. Foto: AnnaKarin Spjuth

Alla hästar har inälvsparasiter. Väldigt många har en så liten mängd att det inte skadar dem, utan de har tack vare parasiterna byggt upp ett väl fungerande immunförsvar mot dem.

Men vårt sätt att ha hästar på i dag, med relativt små rasthagar och beten, kan även leda till problem för hästen, med bland annat ibland hårt parasitangripna marker.

Vad kan vi då göra för att både hålla våra hästar och marker fria från parasiter? Land pratade med Magdalena Haupt på Vidilab, Nordens största veterinärmedicinska laboratorium inriktat på parasitologisk träckprovsdiagnostik, för att få svar.

Maskmedel receptbelagt

Sedan 2007 råder det recepttvång på avmaskningsmedel till häst, det innebär även att många veterinärer då kräver en träckanalys för att skriva ut något recept. Veterinären kan även skriva ut recept om din häst är sjuk och de bedömer av symptomen att den bör avmaskas eller om man hittar mask i avföringen.

Genom att ta en träckprovsanalys så slipper du avmaska hästen i onödan och risken för resistensutveckling mot avmaskningsmedel minskar.

Tidpunkten viktig

Något som är viktigt att känna till är att även om analysresultatet säger att det inte förekommer några ägg så är det inte säkert att hästen är fri från parasiter.

Anledningen till att det kan bli så, är för att maskarna följer olika cykler och kanske inte är aktiva just då. De kan vara i en vilofas, och därför syns det inga ägg i provet.

Med tanke på det, så är tidpunkten för när du tar ditt prov väldigt viktig.

– Är din häst fullt frisk i övrigt, har blank och fin päls och ni inte har haft problem med parasiter tidigare och marken som hästen går på inte är utsatta för hårt parasittryck, då kan du lita på provsvaren, säger Magdalena.

När ska man då ta ett träckprov?

– Val av tidpunkt är som sagt väldigt viktig. Brunst och hårfällning ska vara i gång, då börjar framför allt lilla blodmasken att ”vakna”. När björken har musöron innebär det även att marken börjar vara tillräckligt varm för att sprida smittan vidare, det är bra hålltider till när man kan avmaska, säger Magdalena.

Stor variation i landet

Variationerna är extremt stora i vårt land. Skåne har knappt ihållande minusgrader utan smittan kan spridas året runt, medan man i Norrbotten nästan är inne i sommarmånaderna innan avmaskning är aktuellt.

Om provsvaret sedan visar på höga värden bör man även avmaska under betesperioden samt ta ett prov på hösten för att säkerhetsställa att avmaskningarna har haft önskad effekt. Kommande vår tar man nytt prov, som då förhoppningsvis kan visa ett bättre resultat.

– Får man in bra rutiner på både provtagning, eventuell avmaskning och betesvård så kan du efter hand glesa ut provtagningstillfällena, under förutsättning att det inte tillkommer någon ny häst till beståndet. På sikt blir det betydligt mer ekonomiskt än att bara avmaska ”på rutin”, men den allra största vinningen får vi genom att vi då kan minska risken för resistens, säger Magdalena.

Förebyggande arbete

Att mocka hagarna är ett effektivt sätt att minska smittspridning.
Att mocka hagarna är ett effektivt sätt att minska smittspridning. Foto: AnnaKarin Spjuth

Att jobba förebyggande är det bästa sättet att både minska parasitproblem och spara pengar.

Försök att hålla hagarna/betena så rena som möjligt genom att mocka dem regelbundet, minst ett par gånger i veckan. Putsar du betena så tänk på att göra detta när det är torrt och varmt ute, då dör parasiterna eftersom de inte tål torka.

Har du möjlighet till växelbete med till exempel får så är det idealiskt då parasiterna är artspecifika och inte smittar mellan djurslag. Fåren äter dessutom det hästen ratar vilket blir mer beteseffektivt.

Byt även hage innan den blir för nedbetad – på så sätt så minskar du risken att hästarna betar för nära gödselhögarna.

Unga hästar känsligare

Föl och unghästar är extra känsliga för parasiter och bör erbjudas så parasitfria beten som möjligt.
Föl och unghästar är extra känsliga för parasiter och bör erbjudas så parasitfria beten som möjligt. Foto: AnnaKarin Spjuth

Föl och unghästar är känsligare för parasiter så de bör, i den mån det går, få gå på så parasitfria beten som möjligt.

Även om du har vidtagit alla åtgärder som du kan så händer det att hästarna blir smittade och vissa verkar mer benägna än andra. Immunförsvaret, som till stor del är kopplat till hästens tarm, spelar en stor roll. Det är inte ovanligt att en häst som normalt inte brukar vara infekterad är det efter att den till exempel har varit sjuk eller skadad, eller att den har fått byta miljö som kan ha inverkat stressande på den.

– Med anledning av det så kan det vara bra att ta ett prov cirka åtta veckor efter en flytt för att se om det har triggat i gång eventuellt ”vilande” larver, säger Magdalena.

Något annat som också spelar in är hästens ätbeteende. En del hästar är renliga och andra äter och bajsar på samma ställe och vilket ökar smittrisken. Huruvida gener spelar någon roll finns det fortfarande för lite forskning om.

Så här går ett träckprov till

Foto: AnnaKarin Spjuth

Färskt träck sätts i väl förslutna påsar och skickas in till laboratorium för analys.

Foto: AnnaKarin Spjuth

Varje prov prepareras och bedöms i mikroskop.

Foto: AnnaKarin Spjuth

Hittar man ägg kan det bli aktuellt med en odling. Odlingen visar om det är förekomst av stor blodmask i provet. Vanligtvis är det endast små blodmaskar som hästen är infekterad av. Odlingen tar cirka 14 dagar och den går till så att provet får stå i ett särskilt värmeskåp med hög luftfuktighet – den gynnsammaste miljön för larverna att utvecklas på.

Larverna bedöms sedan i mikroskop.

Foto: AnnaKarin Spjuth

För att ytterligare minska risken för resistens så bör du vid eventuell avmaskning byta avmaskningsmedel varje eller vart annat år. Undantag kan behöva göras vid avmaskning mot särskilda parasiter. Det är även väldigt viktigt att du inte underdoserar när du ger avmaskningsmedlet. Har du möjlighet – väg hästen eller mät den med viktmåttband.

Hästens maskar

Stor blodmask är relativt ovanlig och finns hos ungefär 3-5 % av provtagna hästar på individnivå. Men eftersom den räknas till hästens farligaste parasit är det viktigt att utesluta förekomst.
Stor blodmask är relativt ovanlig och finns hos ungefär 3-5 % av provtagna hästar på individnivå. Men eftersom den räknas till hästens farligaste parasit är det viktigt att utesluta förekomst. Foto: Vidilab
Lilla blodmasken är hästens vanligaste parasit och förekommer hos nästan alla hästar någon gång. De flesta vuxna hästar har förvärvat immunitet och ny forskning visar att 20 % av hästar över 4 år står för 80 % av parasitbördan. Enligt dessa rön skulle alltså bara var femte vuxen häst vara i behov av avmaskning. De vuxna maskarna är gråvita eller rödaktiga och 0,5-1,5 cm långa.
Lilla blodmasken är hästens vanligaste parasit och förekommer hos nästan alla hästar någon gång. De flesta vuxna hästar har förvärvat immunitet och ny forskning visar att 20 % av hästar över 4 år står för 80 % av parasitbördan. Enligt dessa rön skulle alltså bara var femte vuxen häst vara i behov av avmaskning. De vuxna maskarna är gråvita eller rödaktiga och 0,5-1,5 cm långa. Foto: Vidilab
Hästens bandmask förekommer relativt frekvent. Det är dock sällsynt att vuxna, för övrigt friska hästar får problem av sin bandmaskinfektion. I enskilda fall kan det hända att en massiv bandmaskinfektion skulle kunna leda till symptom som dåligt hull, glanslös päls och koliksymtom framför allt på väldigt unga hästar.
Hästens bandmask förekommer relativt frekvent. Det är dock sällsynt att vuxna, för övrigt friska hästar får problem av sin bandmaskinfektion. I enskilda fall kan det hända att en massiv bandmaskinfektion skulle kunna leda till symptom som dåligt hull, glanslös päls och koliksymtom framför allt på väldigt unga hästar. Foto: Vidilab
Spolmask är vanlig hos föl och unghästar och hittas sällan på hästar över 2 år. På stuterier blir ofta alla föl infekterade med spolmask. Finns det däremot bara enstaka föl på en gård behöver fölet inte bli smittat. Vanligtvis börjar fölen utveckla immunitet redan vid sex månaders ålder. Spolmasken är hästens största inälvsmask. Den är vit, spolformad och blir vanligtvis 10-20 cm lång och ca 0,5 cm tjock.
Spolmask är vanlig hos föl och unghästar och hittas sällan på hästar över 2 år. På stuterier blir ofta alla föl infekterade med spolmask. Finns det däremot bara enstaka föl på en gård behöver fölet inte bli smittat. Vanligtvis börjar fölen utveckla immunitet redan vid sex månaders ålder. Spolmasken är hästens största inälvsmask. Den är vit, spolformad och blir vanligtvis 10-20 cm lång och ca 0,5 cm tjock. Foto: Vidilab
Problem med springmask är inte vanligt i Sverige. Ofta kan man se den med blotta ögat om hästen är drabbad. Springmask har dock ökat sedan vi minskat användningen av pyrantelpreparat (Banminth och Fyrantel). Själva masken är upp till 10 cm lång, vit och med tydligt avsmalnande ände, vanligast är att man ser 2-5 cm långa maskar och även i stor mängd i samma träckhög.
Problem med springmask är inte vanligt i Sverige. Ofta kan man se den med blotta ögat om hästen är drabbad. Springmask har dock ökat sedan vi minskat användningen av pyrantelpreparat (Banminth och Fyrantel). Själva masken är upp till 10 cm lång, vit och med tydligt avsmalnande ände, vanligast är att man ser 2-5 cm långa maskar och även i stor mängd i samma träckhög. Foto: Vidilab

Träckprovslaboratorium

• Vidilab, www.vidilab.se/fakta/hast/

• SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, www.sva.se/analyser-och-produkter/analyser-av-djur-och-foder/hast/trackprov

• Equippo lab, www.maskkontroll.se/

Läs Sveriges största veckotidning för halva priset i tre månader!

Bacon ipsum dolor amet sausage short loin fatback filet mignon, doner meatball turkey.

99:- / mån

Passa på!

Mer från Land