Djur & Natur
Naturens värstingar: Invasiva arterna som behöver utrotas
I syfte att definiera vilka invasiva arter som är viktigast att utrota har Artdatabanken sammanställt en ny rapport som listar riskerna med över 1 000 främmande arter.
Uppdaterad: 2020-01-23
Inom begreppet främmande arter (djur, växter och svampar) ryms de arter som har kommit till Sverige med människans hjälp efter år 1800. Till dessa hör de välkända arterna spansk skogssnigel (mördarsnigel), signalkräfta och mårdhund.
Utrota växter
Då skador och bekämpning av invasiva arter kostar Sverige miljardbelopp varje år, har Artdatabanken fått i uppgift av Hav- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att sammanställa en lista som kan underlätta prioriteringarna. Riskbedömningen avser sannolikheten att de utgör, eller kan komma att utgöra, en risk för inhemsk biologisk mångfald. Därmed kan man fastslå att utrotningen av dessa arter behöver prioriteras.
− Nästa steg blir att göra en kostnadsnyttoanalys som visar vad det kostar att utrota exempelvis en specifik växt, mot att inte utrota den, säger Susanne Eriksson, utredare vid Hav- och vattenmyndigheten.
Blomsterlupin snabbast expanderande
Listan inkluderar 1 033 arter – däribland blomsterlupin, som är en av de snabbast expanderande invasiva främmande arterna i dagsläget, från norr till söder. En såkallad dörrknackare (som ännu inte har etablerat sig i Sverige men som anses vara en stor risk) är svart och brun dvärgmal, som upptäcktes i ett stort bestånd i ett vattenfyllt grustag i Örebro län sommaren 2014.
På EU-nivå finns redan en lista över 49 ”värstingarter”. Till år 2020 ska de 1 033 arterna kokas ned till en liknande nationell lista, med arter som då kan bli förbjudna att handla med eller att föra in.
Publicerad: 29 januari 2019
