Jätteloka - så känner du igen den

Den är pampig och ser skojig ut med sina stora paraplyblommor och ihåliga stjälkar som påminner om blåsrör men jättelokan är en otäck lekkamrat.

Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) kallas ibland för jättebjörnloka och den ska man hålla tassarna borta ifrån. Växtens sav innehåller furokumariner, ämnen som irriterar huden särskilt tillsammans med solljus.

Det räcker att nudda plantan eftersom växten har tunna taggar på ytan som innehåller sav. När taggarna går av frigörs saften.

Man kan få symtom som påminner om brännskador med rodnad och blåsor, som kan bli stora och smärtsamma. Besvären kan komma efter 1-2 dagars fördröjning och bli kvar i veckor.

Så känner du igen jättelokan:

Storleken är bästa ledtråden. Jättelokan blir 2-4 meter hög och har stora, lätt välvda blomflockar. Blommorna kan bli upp till en halv meter i diameter och bladen en meter tvärs över. Närmaste släktingen, den mindre farliga björnlokan (Heracleum sphondylium) är en mycket mindre växt med blomflockar på bara 2-3 decimeter. Björnlokan innehåller också furokumariner men är inte ett lika stort problem.

En annan ledtråd är bladen. Björnlokan har blad som är sammansatta av mindre på var sitt skaft medan jättelokan har djupt flikiga blad. 

Så gör du om du fått växtsaft på huden:

Tvätta genast med tvål och vatten. Undvik att få solstrålning på huden som utsatts under minst två dagar, gärna en vecka. Det gäller även om du inte känner några symtom eftersom reaktionen kan dröja några dagar.

Läs även: Giftig ört eller hundkäx - så ser du skillnaden

Läs också: Allt du behöver veta om fästingar