Fladdermusen – en smygjägare med tystnad som vapen

Mörkret har börjat falla när de förs­ta fladdermössen syns till. De har lämnat sina viloplatser i gårdens byggnader och flyger nu runt och värmer upp inför nattens jakt. Alexander Eriksson, biolog på företaget Ecocom, är på plats för att inventera barbasteller och andra fladdermöss.

Hotad i Europa

Barbastellen är särskilt intressant att bevaka eftersom den inte bara är sällsynt och rödlistad i Sverige utan hotad i hela Europa. Här, i närheten av Vimmerby på det småländska höglandet, har arten ett av sina starkaste fästen i Sverige. På gårdarna i trakten finns gott om gamla byggnader där den kan hitta bostäder. Runt omkring finns lämpliga jaktmarker i form av beteshagar med hamlade träd och stora lövträd.

– Barbastellen är aldrig vanlig men jag har faktiskt sett den varje gång jag varit här så jag tror att vi har goda chanser att få se eller i alla fall fånga upp ljudet av den i kväll, säger Alexander. Tidigare under kvällen har han hängt upp inspelningsboxar på olika platser där det är troligt att fladdermöss flyger förbi.

– Det är viktigt att hitta de rätta ställena. Fladdermössen följer ofta speciella flygvägar längs byggnader, skogskanter och genom lövtunnlar. Jag vill också undvika platser där vårtbitarna är alltför ljudliga eftersom det då tar mycket längre tid att gå igenom inspelningarna, berättar Alexander.

Ljuden analyseras

Inspelningsboxarna spelar under knappt två dygn in fladdermössens ultraljudssignaler. Ljuden kan sedan dataanalyseras och artbestämmas. Alexander har också en bärbar inspelningsdosa med sig och vi sätter oss på en bänk för att ta reda på vilka arter som flyger förbi. Dosan spelar in utvalda ljudfrekvenser som kan spelas upp långsammare så att även ultraljuden blir urskiljningsbara för mänskliga öron. Det dröjer inte länge förrän Alexander konstaterar att det finns nordfladdermus på gården.

– Det är en av våra vanligaste fladdermöss och är lätt att hitta eftersom den har ett kraftigt läte, berättar han. Fladdermössens läten varierar beroende på deras livsstil och födoval. Barbastellen är en tystlåten art och det är ingen slump. Till skillnad från de flesta fladdermöss som har en blandad diet av insekter och spindlar är barbastellen mycket specialiserad.

Vem smyger tystast?

Forskare upptäckte nyligen att den nästan enbart äter hörande arter av nattfjärilar som andra fladdermöss har svårt att fånga. Medan nattfjärilarna kan upptäcka nordfladdermusens kraftiga läte på 30 meters håll kan barbastellen komma så nära som 2–3 meter.

Det pågår en evolutionär kapprustning mellan fladdermössen och insekterna om vem som smyger tystast och hör bäst om natten. Fladdermössen anses vara den avgörande faktorn till att insekter överhuvudtaget utvecklat hörsel. Bara bland fjärilar har olika sätt att höra utvecklats minst nio olika gånger.

Många inspelningstimmar

Alexander registrerar fladdermusarterna dvärgpipistrell och brunlångöra innan han upptäcker den första barbastellen. Eftersom barbastellen försvunnit från många lokaler är Alexander glad över att få veta att den fortfarande finns kvar på gården. Det kommer dock att dröja innan han har de fullständiga resultaten från inventeringen.

– Det är många inspelningstimmar att analysera innan vi kan säga hur många och vilka arter som flugit förbi mikrofonerna. Uppgifterna ska bland annat användas i en sammanställning av situationen för landets fladdermöss som ska bli klar nästa år, berättar han.

Kalhyggen och vindkraft ett hot

Nio av Sveriges nitton fladdermus­arter är rödlistade. För barbastellen är det största hotet att den omväxlande kulturmiljö där den trivs har blivit allt ovanligare när kalhyggen och täta planteringar av ungskog brett ut sig. På senare år har utbyggnaden av vindkraft blivit ytterligare ett hot. Fladdermössen riskerar att skadas när de jagar insekter som samlas kring vindkraftverken om nätterna.

– Vindkraft behöver inte vara något stort problem men det är viktigt för hotade arter som barbastellen att den inte byggs på känsliga stäl­len. Därför är det bra att undersöka detta på ett tidigt stadium så att man inte gör investeringar i onödan, ­säger Alexander.

Lyssnar med hela ansiktet

Storlek: En barbastell väger 7–10 gram och är 26–29 centimeter mellan vingspetsarna.
Utseende: Mörk päls, breda öron och bred platt nos som formats för att kunna fånga upp ekot av utsända signaler.
Utbredning: I Sverige upp till Västergötland/Östergötland. Från Spanien/Frankrike österut till Kaspiska havet.
Hotstatus: Barbastellen är sällsynt i hela sitt utbredningsområde. I Sverige är den rödlistad och klassad som sårbar.

Skrik som vi inte hör

Ultraljud: Människan uppfattar ljudvågor mellan 20 och 20 000 hertz, det vill säga svängningar per sekund. Ljud med högre frekvens kallas ultraljud. Fladdermössens mycket tunna trumhinnor kan svänga mycket snabbare och uppfatta frekvenser upp till 200 000 hertz.
Ekopejling: Fladdermöss jagar och navigerar med så kallad ekopejling. De stöter ut snabba serier av ultraljud, fångar upp ekon som studsar tillbaka och kan på så sätt beräkna avstånd.
Ljudstyrka: Hur starkt ett ljud låter beror på ljudvågornas höjd, amplituden. Många fladdermöss stöter ut ljud så starka att de kan motsvara en åskknall. Barbastellen har specialiserat sig genom att viska, det vill säga använda ljud som är 10–100 gånger lägre än ljud från andra fladdermöss.

Spara