5 fascinerande fakta om månen

Månens lysande klot eller skära på natthimlen är en del av vår vardag på jorden.

Men de flesta av oss har kanske inte funderat på hur den hamnade där. Eller hur avgörande den är för jordens existens.

Det har Anders Johansen, professor i astronomi vid Lunds universitet, däremot gjort.

Månens födelse

Han har till exempel forskat i frågan om månens ursprung.

En populär teori är att månen bildades genom en gigantisk krock mellan jorden och en annan himlakropp, kallad Theia, för 4,5 miljarder år sedan.

Efter krocken så ska splitter och delar från både jorden och Theia lagt sig i jordens omloppsbana och till slut format vår måne.

Planeten Theia

Men den teorin har visat sig svår att bevisa. De prover av stoft och sten från månens yta som astronauter samlat in, visar inga spår av den främmade planeten Theia.

– Det är den största gåtan med månen - att den har exakt samma isotoper av vanliga grundämnen som jorden, säger Anders Johansen.

Månens isotoper

Han förklarar att Mars och asteroiderna har en helt annan fördelning av de tre isotoperna än jorden. Medan månen och jorden har exakt samma.

– Och det är just lite konstigt när man menar att månen har bildats till följd av en kollision mellan jorden och en protoplanet med samma massa som Mars, säger Anders Johansson.

Måne från annat solsystem

En annan teori är att månen skulle ha bildats på annan plats i solsystemet och sedan fångats in i jordens gravitationsfält.

Men även den teorin är svår att bevisa. Forskarna menar att det är osannolikt att en så stor himlakropp skulle komma så nära jorden och hinna fångas in i jordens omloppsbana.

5 fakta om månen

Månen påverkar årstiderna

Jordens starka gravitation håller månen på plats i sin bana. Även månen har gravitationskraft, visserligen svagare, men som faktiskt håller jorden på plats.

Tack vare månen får jordaxeln en jämn lutning, vilket är orsaken till att vi har olika årstider, till exempel.

Månen skyddar klimatet

Utan månen skulle jordaxelns lutning variera kraftigare och livet på jorden skulle hotas av bland annat fler och längre istider, säger Anders Johansen, professor i astronomi vid Lunds universitet till Land.

Månen ger oss normala dygn

Utan månens påverkan på jordaxeln skulle längden på dagarna påverkas, för att jorden skulle rotera fortare så att dygnen blev allt kortare.

Läs också: Superfullmånar och himlafenomen 2020

Månen underlättade evolutionen

Tidvattnet som månens tyngdkraft skapar, tros ha underlättat för livets utveckling på jorden.

– Den omväxlande miljö som finns i tidvattenzonerna påverkar evolutionen. De flesta evolutionära nybildningar sker i grundare hav, och tidvattenzonen är en krävande och varierande miljö som stimulerar experimentella livsformer till att utvecklas.

Månen får jordskorpan att bukta

Fullmånen gör tidvattnet starkare och även jordens form påverkas, en slags ”tidjord”.

Det säger Stefan Bengtson, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, till Forskning & Framsteg.

– Tidvattnet ”masserar” jorden. Jorden dras ut och trycks ihop och till och med jordskorpan påverkas, säger Bengt Edvardsson, universitetslektor för institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, till SVT.

Källor: Anders Johansen, professor i astronomi, Rymdstyrelsen, Forskning & Framsteg, SVT