Djur & Natur
Bli biodlare – så här kommer du igång
Vill du få bättre skörd och stärka den svenska växtligheten? Att vara biodlare har en massa positiva effekter för dig och för den svenska naturen. Här är det mesta du behöver veta för att komma i gång!
Uppdaterad: 2019-01-09
Varför odla bin?
Ett eget bisamhälle är bra att skaffa sig både om man sysslar med växtodling professionellt eller om man är en glad hobbyodlare som älskar sin trädgård.
Bina hjälper både grödor, frukter och bär att pollineras, vilket ger en bättre skörd och bättre kvalitet på skörden. Speciellt bra är det för de grödor som blommar på våren.
Hur mycket större skörden blir är svårt att avgöra exakt. Men odlar man till exempel raps är kan skördeökningen bli 10-20 procent högre om man har två bisamhället per hektar.
När det gäller äpplen kan ökningen vara upp emot 100-300 procent!
En annan anledning att odla bin är så klart att man får honung.
Om man inte äter all honung själv kan man sälja den och få in en extra inkomst. Svensk honung är en bristvara i dag och det finns en ökande efterfrågan.
Vad behövs?
För att odla bin behöver du en bit mark att ställa dina kupor på och en plats för att vinterförvara sin utrustning.
Här är ett urval av utrustningen du behöver:
Om man planerar att ta sälja honungen i större omfattning gäller särskiljda regler från livsmedelsverket.
I bisjukdomslagen finns föreskrifter om vad man som biodlare är skyldig att göra när det gäller sjukdomar som drabbar bina.
Bikupa: Det finns en mängd olika slags bikupor, men den enklaste är uppstaplingskupan. Det är egentligen en låda som består vanligtvis av 10 hängande ramar. Lådorna staplas på varandra. I takt med att bisamhället växer staplar man fler lådor på varandra. I de hängande ramarna sätter man vaxmellanväggar som bina bland annat lägger sina ägg och lagrar sin honung.
Verktyg och kläder: Några av de saker som är nödvändigt att ha är bra skyddskläder med bislöja, en rökpust med rök som håller bina lugna när man arbetar med kupan och en honungsslungare för att utvinna honungen.
Det finns en mängd utrustning som kan hjälpa dig i biodlararbetet. Ta kontakt med en erfaren biodlare eller biodlarförening för att ta reda på vad du behöver och prova dig sedan fram till vad som passar dig.
Läs också: Bygg din egen bikupa – supersmart ritning
Läs också: Stort intresse för Rickards andelsbiodling – redan från start
Läs också: Fler svenskar vill bli biodlare – för nionde året i rad
Läs också: Bygg holkar till humlor och vilda bin
Läs också: Honung – därför är den nyttig och så använder du den
Läs också: Digitalt surr – ny podd om bin och biodling
Så tar du hand om bina
Honungsbin behöver som andra husdjur mat och vatten. Vilket pollen och vilken nektar som de äter under året varierar beroende på vad som blommar.
Sälg är en viktig matkälla för bina på våren innan andra växter slagit ut. Några andra favoriter är frukt- och bärblommor, klöver, hallon och oljeväxter.
Ett sätt att hjälpa bina hitta mat är att odla en blandning med olika blommor och växter som blommar under hela säsongen. Men det allra viktigaste är att det finns tillgång till sälg på våren.
Efter att den sista honungen samlats in på hösten då blomningen i naturen försvinner kan man ge bina sockerlösning som föda.
Så mycket arbete krävs
Hur mycket tid en biodling kräver beror dels på vilket syfte man har med sin biodling, om det är endast pollinering eller även honung man är ute efter.
Jordbruksverket uppskattar att för 10 bisamhällen kan man räkna med 50 timmar per år. För 50 samhällen är insatsen ungefär 150 timmar. Störst arbetsinsats är under sommaren när honungen ska tas om hand.
Att bekämpa de sjukdomar och skadedjur som bina är utsatta för ingår också i arbetet.
Hur är det med honungen?
Honung ses som ett av världens mest förfalskade livsmedel och mest utsatt för utspädning. Därför finns det en efterfrågan på svensk honung med tydligt ursprung.
Beroende på vilka växter bina hämtar sin näring från får honungen olika karaktär. I Sverige är den ofta fast och ljus till följd av de växtsorter vi har. Men det kan variera mellan olika delar av landet. En ljunghonung från Småland är exempelvis mycket mörkare och mer flytande.
Det finns en uppsjö med olika typer av honung – här är några av dem:
Kravmärkt honung: För att få kalla sin honung kravmärkt måste minst hälften av binas pollen- och nektarkällor inom 3 kilometers avstånd komma från ekologiska odlingar eller vara av naturligt ursprung. Man får inte använda vissa medel mot de sjukdomar som kan drabba bina. På vintern ska bina fordras med KRAV-certifierad honung eller KRAV-certifierat socker och minst 50 procent av bikupornas tomma vikt ska vara av naturligt ursprung.
Sorthonung: Är en honung som bina producerat främst från en och samma typ av blomma eller växt. Det behöver inte vara nektar endast från denna växt, men det är så pass mycket att det märks i honungen. Lindhonung, ljunghonung, rapshonung och klöverhonung är ett par svenska exempel.
Nyslungad honung: Det är den honung som kommer från årets säsong och får vara högst 3 månader gammal. Denna honung är flytande eftersom den inte hunnit kristallisera sig.
Kakhonung: Är honung som säljs i naturens egen burk. Det är honung som inte slungas utan säljs direkt i binas egna vaxbyggen.
Ta hjälp av de som kan!
När du bestämt dig för att sätta i gång är det bra att ta hjälp av de som är experter.
Det finns många föreningar och organisationer som tillhandahåller information, kurser och hjälp. Ofta finns även lokala biodlarföreningar som kan hjälpa till just på din ort.
Här är tips på var det finns mer information att hämta:
Publicerad: 10 april 2018
