Åsynen av vindkraftverk får renar att fly
Att ha ett vindkraftverk inom synhåll är inget för renar. De drar sig undan både när de ska beta och när de ska kalva.
Uppdaterad: 2018-09-10

Renar gillar inte vindkraft, i alla fall inte att de höga stolparna med propellrar är inom synhåll.
I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan Dalarna följdes 50 vajor, alltså honrenar, i Malå sameby i Västerbottens län med GPS under sex kalvningssäsonger.
Värst när verken var igång
Renarna följdes under två säsonger innan två mindre kraftverksparker (på 8 respektive 10 verk) byggdes. De följdes också under två säsonger då verken byggdes samt två när verken var i drift.
Resultatet visar att renarna flyttade både kalvningsplatser och betesområden bort från områdena där vindkraftverken placerats. Skillnaden var tydligare efter att verken var igång, än under byggnadstiden.
Mycket byggs i norr
Själva driften av vindkraftverken hade alltså större negativ påverkan på renarna än byggandet. Renarna föredrog helt klart områden där verken var utom synhåll framför områden där verken kunde ses.
I Sverige sker mycket av vindkraftsutbyggnaden inom renskötselområdet, från norra Dalarna till Treriksröset.
Fram till 2017 hade 1013 vindkraftverk byggts och ytterligare 1696 vindkraftverk har fått byggtillstånd. Dessutom finns ansökningar för ytterligare 1838 vindkraftverk i detta område.
Läs också: Kåtor och norrsken lockar turister
Läs också: Samernas 200 ord för snö











