Fästingarna får svenska namn
Vi kanske inte gillar dem. Men namn kan de väl få ha i alla fall. Efter en lång identitetslös tillvaro får våra fästingar till slut svenska namn.
Uppdaterad: 2017-09-28
Hittills har 20 olika arter av fästing hittats i Sverige. Det är bara en av dem som vanligen drabbar människor, medan övriga är mer eller mindre specialiserade på andra djur eller djurgrupper.
Än så länge har de egentligen bara haft vetenskapliga namn, men nu har forskaren Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tagit initiativ till att ge dem även svenska. Han har också tagit fantastiska fotografier på flera av arterna.
Den som går på människor har hittills kallats ”vanlig fästing”, och det är också namnet den får i den nya namnlistan. Namnen fastslogs högtidligt den 4 september av Kommittén för svenska djurnamn vid Artdatabanken.
Några andra arter har också tjuvstartat med sina svenska namn. En fruktad art, som på senare år kommit in österifrån, har kallats tajgafästing och det namnet får den behålla.
En annan oönskad nykomling, som kommit med hundar från utlandet och är svår att bli av med, har kallats brun hundfästing. Det fanns ingen anledning till att byta det namnet.
Flera av de färska svenska namnen berättar vilka djur just den fästingarten suger blod från. Till exempel söker sig backsvalefästingen bara till backsvalor. Och vilka som är värddjur till kortbent fladdermusfästing, vattensorkfästing, brokig fårfästing och havsfågelfästing är inte så svårt att gissa.
En av de allra vanligaste arterna är igelkottsfästingen. Den letar inte oväntat upp framför allt igelkottar, men kan också bita hundar och katter.
Läs också: Lands reporter intervjuar en fästing!
