Hon kändes sig ful, fet och värdelös – då kom en oväntad vändning!

Anneli Bäckström i Alby strax utanför Ånge kände sig ful, fet och värdelös och hennes äktenskap knakade i fogarna.
– Jag hatade mig själv och tyckte att alla andra var så snygga och lyckade.

Hennes berättelse är stark och beskriver hur en konflikt på arbetet kan ödelägga en människas självkänsla.

Duktig och kompetent

– I dag vågar jag säga att jag är både kompetent och duktig och när jag tittar mig i spegeln talar jag om för mig själv att jag är snygg, och jag menar det, skrattar hon.

De bruna ögonen är glada och pigga och den tuffa, rosa frisyren understryker hennes nya, befriande attityd. Men för några år sedan klarade hon inte av att se bilder av sig själv. Och hon som alltid älskat att sjunga, hatade sin egen röst.

Livet var becksvart

Anneli var nästan klar med sin lärarutbildning när hon fick jobb som lärare. Efter en tid hamnade hon i en svår arbetsplatskonflikt som ingen på skolan förmådde lösa. Hon kände sig motarbetad och missförstådd.
– Det slutade med att jag gick hem en dag och inte kom tillbaka. Jag var helt knäckt och livet var becksvart.

Blev ett stort misslyckande

Hennes motivation för att orka vidare då var hennes fyra barn men uppförsbacken var gigantisk.

I dag vet hon inte exakt varför konflikten uppstod och har bestämt sig för att aldrig hänga ut någon.
– Det fanns flera som stod på min sida men som inte vågade ta ställning, säger hon.

För Anneli blev det ett stort misslyckande. Ganska sent i livet förverkligade hon drömmen om att bli grundskollärare med inriktning på matematik. Och så föll allt bara samman.

Bröt ihop

Men hon fick ett nytt jobb på en annan skola och där jobbade hon i nio år.
– Där blev det bättre men jag kände mig inte synlig, det fanns en osynlig hierarki.

Dessutom hade hon inte bearbetat konflikten från den första arbetsplatsen.
– Jag mådde psykiskt dålig och gick till läkare för att bli sjukskriven. I intyget skrev han: Aktuell status: bukfetma. Då bröt jag ihop och grät.

Skämdes

Känslan av att inte räcka till växte. Hon tänkte att man såg ner på henne för att hon inte var smal. Självkänslan undergrävdes.
– Det som var bra kom i bakgrunden medan de få saker som sänkte mig, dominerade.

Som när någon pratade över huvudet på henne, gav vassa kommentarer eller jobbansökningar som inte ledde någon vart trots att Anneli var överkvalificerad.
– Jag höll det för mig själv då, man förstår inte själv varför det känns så jävligt, och man skäms.

Hittade röda tråden i livet

Tio år efter konflikten bestämde hon sig för att skriva en bok. Tanken var att beskriva en arbetsplatskonflikt, men under skrivandet kom livskrisen.

Genom skrivandet bearbetade hon allt som påverkat henne. Hon hittade den röda tråden i livet och insåg att hon alltid strävat efter att vara perfekt och lyckad.
– Jag blev utsatt i skolan eftersom jag var frökens gullebarn och jag var för ambitiös. Det var inte populärt och skapade avundsjuka.
Ständiga påhopp skadade självkänslan.

Struntade i skolan

I femte klass var hon överviktig men på bara något år gick hon ner tio kilo och växte en decimeter.
Plötsligt var hon populär, stentuff och stark.
– Då struntade jag i att prestera på skolan. Efter nian hoppade hon av och började jobba.

Som 16-åring träffade hon sin blivande man Benka, första barnet kom när hon var 19 och sedan följde tre barn till ganska tätt.

Stort steg börja plugga

När barnen blivit större och hon började plugga till lärare var det ett stort steg i hennes liv.

Men den dåliga självbilden hängde med.
– När läraren första dagen förklarade att vi lärarstudenter var de bästa, eliten, så trodde jag att de skulle säga att jag inte fick vara kvar.

När hon sedan fick ett efterlängtat arbete var det ett hårt slag att känna sig motarbetad och hamna i en konflikt.
– Det blev som en bekräftelse på att jag inte ens kunde behålla ett jobb. Dessutom var jag varken bra eller snygg nog.

Pratade om att separera

Arbetet med boken rev upp en massa känslor som var svåra att hantera. Det påverkade förhållandet till Benka.
– Det var ständiga bråk och vi pratade om att separera. Jag kunde inte förklara varför jag kände mig sviken och han kunde inte förstå mig.

Först när hon började berätta hur hon mådde och kände så kunde de nå fram till varandra.
– Vi pratade om precis allt och för varje kapitel jag skrivit klart fick han läsa. Han läste och grät och jag tyckte att det var hemskt.

Vändpunkten kom

Boken fick titeln Ful, fet och värdelös och handlar om Annelis liv från Julen 2011 till nyårsaftonen 2012.

Den blev som en grundlig terapi och när den var klar 2013 kom vändpunkten.
– Jag kände att nu får det vara nog, nu måste jag ta tag i mitt liv och jobba för att må bra igen.

Så småningom fick hon ett nytt jobb i en annan kommun.
– Där har jag hittat hem. De känner till min bakgrund med konflikten, men jag är inte stämplad.

Konflikten var utvecklande

Att skriva boken har hjälpt henne med bearbetningen och gett distans.
– I dag ser jag en konflikt som något utvecklande, något man kan göra något positivt av, säger hon.

Men även självkänslan har reparerats och vuxit längs resan.
– Jag vet att jag är bra och är glad för allt jag varit med om. Annars hade jag inte fått uppleva allt häftigt som vi gjort de senaste åren. Men, jag vill aldrig vara med om det igen!

Den nya Anneli säger vad hon tycker, tar plats och låter ingen trampa på sig.
– Det finns ett känt ordspråk som heter: Lär dig livets stora gåta, älska, glömma och förlåta. Jag säger: i helsike heller. Man behöver inte alls förlåta, däremot måste man gå vidare och lära sig hantera det som hänt.

Hittat tillbaka till varandra

Benka och hon har hittat tillbaka till varandra och njuter bland annat av att ta långa cykelturer tillsammans. Ibland hela dagar.
– Det har nog räddat mig många gånger. När jag cyklar får jag lugn och ro i själen, säger hon.

Förra sommaren trampade de hela vägen till Benkas gammal hemstad, Avesta, 34 mil på tre dagar.

I somras levde Anneli verkligen ut sitt nya mantra: Jag vill, jag kan, jag gör det!

Tillsammans vandrade hon och Benka upp till Kebnekajse.
– För någon som aldrig har fjällvandrat och är höjdrädd som tusan så var det en utmaning.

Kom ihåg – njut!

De bestämde sig för att ta in upplevelsen med alla sinnen.
– En bekant skrev på Facebook, kom ihåg Anneli, njut! Det var precis det vi gjorde, vi stannade upp, tittade ut över vyerna och det var häftigt. Magiskt och skitjobbigt på samma gång.

Nu ser de fram emot att fira 30-årig bröllopsdag på Kreta.
– Jag och Benka har ett fantastiskt äktenskap i dag. När vi firade 25-årig bröllopsdag var vi på Kreta och det var mitt i den tuffa perioden. I år åker vi tillbaka till samma hotell men med helt andra förutsättningar.