Debatt: ”Lantisar är vi av egen fri vilja”
Det finns en bild i samhället av att lantisar är lata, korkade och lever på bidrag. Vi är tärande och improduktiva och sitter bara och väntar på att bli räddade ur vår misär. Det skriver debattören Robert Axebro i Bullmark utanför Umeå.
Uppdaterad: 2018-06-11

Räddningen erbjuds bland annat i form av högre utbildning, men korkade som vi är begriper vi inte ens vårt eget bästa. Statistiken på området är tydlig, övergången till högre utbildning haltar rejält i landsbygdskommunerna. En lägre utbildningsnivå spär säkert också på myten om tröga lantisar.
Läs också: Ny ordlista sätter landsbygden i centrum
För att hjälpa oss ur vår okunskap och göra oss till produktiva samhällsmedborgare har regeringen kommit med förslag om att universitet och högskolor ska ta ett ökat ansvar för att få fler av oss till skolbänken. Frågan är om man verkligen vill skapa bättre möjligheter på landsbygden eller om det bara är statistiken som ska bättras på en aning.
Att nidbilden av lantisar som lata och korkade är felaktig råder det knappast några tvivel om. I brist på fungerande samhällsservice så tar vi saken i egna händer. Vi fixar vägar, bredband, bygdegårdar, idrottsanläggningar och föreningsliv. Vi tar över och driver skolor och affärer när de läggs ner. Faktum är att vi tar större ansvar för samhällets utveckling än vad stadsborna gör. På landsbygden är det dessutom en högre andel av befolkningen som startar och driver egna företag. Entreprenörsandan är en av drivkrafterna på landsbygden, detta verkar dock inte makthavarna riktigt förstå.
För hur ska vi annars tolka den pågående häxjakten på landsbygdens företagare och då indirekt på förutsättningarna för en levande landsbygd? Regeringen kommer ständigt med nya propåer om avgifter, skatter och förbud som sätter käppar i hjulen för landsbygdens företagare, skogsägare och entreprenörer. Så med tanke på synen på oss lantisar ska det bli intressant att se om universitet och högskolor har bättre förståelse för vad som får landsbygden att snurra. Kommer de också att fastna i nidbildsfällan och utgå från att det är fel på landsbygdsborna som inte studerar vidare eller kommer de att vara självkritiska och faktiskt erbjuda utbildningar som är anpassade till landsbygdens unika förutsättningar? Gör de det får vi säkert se fler lantisar på universiteten framöver och vi kanske ses som mindre korkade av bara farten.
Läs också: Debatt: ”Maktspel avfolkar landsbygden”
Läs också: Årets hetaste lantisar – här är hela listan
Läs också: Stort grattis, Mandelmanns – ni är Årets Lantisar!
Men oavsett hur det blir med detta så måste först och främst samhällets skeva syn på oss landsbygdsbor förändras, för vi varken vill eller behöver bli räddade. Lantisar är vi av egen fri vilja. När ni stadsbor inser att vi bara vill ha likvärdiga förutsättningar så kanske det här kan bli något. Begriper ni inte det så måste jag tyvärr meddela att det är ni som är korkade…
Debattör: Robert Axebro, Bullmark
Det här är en debattartikel
Skribenten svarar själv för åsikterna i artikeln.
Håller du med eller tycker du annorlunda?
Du kan också skriva en debattartikel i Land. Skicka den och en bild på dig själv till asikt@land.se. Texten får vara max 2 200 tecken inklusive blanksteg.











